Regeringen blundar för behovet av bättre säkerhet för sjukvårdspersonal och anställda i kollektivtrafiken

Stockholms läns landsting menar att regeringens utredning om skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner är dåligt anpassat till det säkerhetsläge som gäller flera av landets samhällsviktiga funktioner. Lagförslaget bör breddas till att även inkludera alla sjukvårdens medarbetare, utryckningsfordon i kollektivtrafiken samt busschaufförer, ordningsvakter och biljettkontrollanter.

- Trots återkommande hot, våld och vandalisering har lagstiftningen inte hängt med. Vi välkomnar regeringens förslag, men tycker att det är olyckligt att flera samhällsviktiga funktioner undantas. Alla medarbetare måste kunna känna sig trygga på sin arbetsplats, oavsett om man arbetar i en ambulans eller på akuten, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd.

- Regeringen tar inte den ökande otryggheten i vårt samhälle på tillräckligt allvar. Med det nuvarande förslaget lämnas flera samhällsviktiga funktioner i sticket. De som ska skydda våra liv, vår egendom och vår vardag måste också känna samhällets fulla stöd och få tillräckligtskydd, säger Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd.

Fakta

Som ett led i Regeringens utredning Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2) har Justitiedepartementet bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över betänkandet. Utredningen tillsattes i december 2016 och lagändringarna föreslås träda i kraft 1 jan 2019. Sista remissdagen är i dag onsdag den 4 april.

I Stockholms läns landsting årliga medarbetaruppföljning för 2017 uppgav 3447 personer, vilket motsvarar 11 % av de svarande, att de utsatts för hot och/eller våld. Av de som utsatts för hot och våld uppger 87 %, att det är en extern person, vilket är en ökning från 81 % 2016. Totalt sett är det ca 3000 personer som uppger att de blivit utsatta för hot och/eller våld av en extern person. Samtidigt vittnar många av kollektivtrafikens medarbetare såsom biljettkontrollanter, trygghetspersonal och busschaufförer att de har ett utsatt arbete i allt från hot, våld och trakasserier. En ny rapport från trafikoperatören Arriva visar också exempelvis att så många som 2 av 3 busschaufförer har varit utsatta för våld och hot på arbetet.

Med denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen inte tar frågan om tryggheten för dessa samhällsviktiga funktioner på större allvar. Därför vill Stockholms läns landsting att regeringen tar följande i beaktande:

• Utredningens förslag om att stärka det straffrättsliga skyddet för Blåljusverksamheterna är luddig och definitionen av ”blåljusverksamhet” som används är problematisk, då den inte inkluderar andra mobila vårdenheter än ambulans. Varken trafikentreprenörernas blåljusfordon (utryckningsfordon) eller de fordon från bevakningsföretag som ordningsvakter och väktare färdas i är inkluderade. Inte heller omfattar lagstiftningen personal som är verksam inne i akutsjukhusen eller vårdcentralerna.
• Framför allt SL-trafikens trygghetspersonal har vid olyckshändelser, bränder eller liknande en viktig uppgift att bistå polisen med ordningshållning under exempelvis en räddningsinsats eller vid något dåd (terrordådet på Drottninggatan som exempel) och det vore mycket olyckligt om deras insats skulle fördröjas pga. att de inte har samma skydd som blåljusfordon.

• Även den nya straffskärpningsgrunden som gör det särskilt allvarligt med våld och hot mot någon i eller med anledning av dennes yrkesutövning är ett välkommet tillskott, som dock borde kunna uppnås på ett annat sätt. Stockholms läns landsting svarar också för annan personal som lagförslaget missar. Den särskilda biljettkontrollpersonal som arbetar enligt lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik borde omfattas av lagen om skydd för viss tjänsteutövning. Busschaufförer, trygghets- och säkerhetspersonal, biljettkontrollanter och annan kollektivtrafikpersonal är också särskilt utsatt och bör därför ses som extra skyddsvärd och åtnjuta ett starkare lagskydd.

• Regeringens förslag begränsar sig till hot och våld mot person. Inför en ny straffskärpningsgrund som omfattar alla former av angrepp mot viktiga samhällsfunktioner. Även skadegörelse mot sjukhus och ambulanser bör inkluderas.