Utredning om skyddad yrkestitel och undersköterskeexamen välkomnas

Idag har regeringens särskilda utredare i Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) föreslagit att vård- och omsorgsutbildningen ska bli mer sammanhållen och likriktad nationellt samt leda fram till en undersköterskeexamen och att titeln blir skyddad. Det är positivt och säkrar undersköterskornas kompetens samt underlättar för arbetsgivarna vid anställning av undersköterskor då arbetsgivaren vet vilken formell kompetens personen innehar. Utredningen konstaterar även att arbetsgivarna behöver klargöra vilka arbetsuppgifter undersköterskan ska ha i sin roll inom ramen för sitt kompetensområde. I det arbetet kommer de av Region Stockholm framtagna kompetensstegarna för bland annat undersköterskorna att vara till stor hjälp. 

– Jag välkomnar att regeringens särskilda utredare föreslår införande av en undersköterskeexamen och legitimation. Det är efterlängtat och efterfrågat. Genom en examen och legitimation kommer det bli än mer attraktivt att bli undersköterska och deras ställning stärks.

– Undersköterskor har en mycket viktig roll inom vården och har nära patientkontakt under hela arbetets gång. Kravet om en formell utbildning och en undersköterskeexamen är därför rätt väg att gå. Jag hoppas regeringen går vidare med förslaget skyndsamt, säger Irene Svenonius (M), finansregionråd. 

Fakta:

Det finns 21 legitimationsyrken inom svensk hälso- och sjukvård. Det betyder att du kan ha ensamrätt till yrket och/eller att yrkestiteln alternativt specialistbeteckningen är skyddad. Idag är apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist samt tandläkare legitimationsyrken inom svensk hälso- och sjukvård.