Benke Carlsson: bild och rörligt material ökar ditt genomslag i media

Vi har tidigare skrivit om bildens betydelse i kommunikationen och rett ut de vanligaste ursäkterna till att företag och organisationer skickar ut bildlöst pressmaterial. Nu intervjuar vi PR-konsulten och bildredaktören Benke Carlsson från kommunikationsbyrån Publik om vad som avser en bra bild och vad du ska tänka på när du väljer bild till ditt pressmeddelande.

Hur ser du på bildens betydelse i företags kommunikation?

– Bilden blir allt mer viktig om du vill nå din publik, inte minst via PR och sociala medier. Bilder är överlägsna när det gäller budskap som handlar om idéer, känslor och värderingar. De får oss att stanna upp. De får oss att tycka till. Och de får oss att agera. På affärsspråk: bilden är ett av dina viktigaste kommunikativa konkurrensmedel.

Hur bra anser du att svenska företag är på att använda sig av bilder i sin kommunikation?

– Det finns förstås lysande undantag, men många slarvar fortfarande. Det handlar om okunskap, brist på resurser och om att bilden tas med för sent i planeringen. Vi måste komma bort från det där med ”Det vore kul med en bild här…” Jag tror också att vi måste bli bättre på att anpassa våra bilder efter olika media, kanaler och publiker. Det är ofta ett stort glapp mellan företagens varumärkesplattformar och grafiska profiler och hur bilden bör användas för PR, i kundtidningar och på Facebook.

Vad är en bra bild?

– En bra bild fångar blicken och går direkt på känslan. I stort följs den klassiska medieretoriken: den ska vara unik, aktuell, nära läsaren och gärna oväntad. Bilden är fantastisk på att visa livsöden och nyheter som är svåra att direkt få ned i en text. Ett plus är om den har en teknisk och fotografisk kvalitet som gör att den går att ”dra” på. 

Vad ska man tänka på när man väljer bild till sitt pressmeddelande?

– Tänk bild från början! Fundera kring om det du vill berätta är bildmässigt. Fotografi, grafik eller rörlig bild? Vad kan lyfta eller berika din berättelse? Kanske ska vi minska ned på antalet pressbilder där vi efter en lång tids arbete och stora resurser väljer att hänvisa till porträtt på VD och andra viktiga kontaktpersoner? Här har pressavdelningar och PR-konsulter mycket att lära. Det är bevisat att bild och rörligt material ökar genomslaget i media och i sociala medier. Och har du kontakt med en nyhetsfotograf, se till att hon eller han verkligen får tid och utrymme att göra sitt jobb.

Var hittar man bra bilder?

– Bilden finns ofta på fler ställen än vad man tror. Ett stort bildintresse, tålamod, kunskap om ämnet och ett utmärkt bildminne är bra egenskaper hos kommunikatörer som jagar bild. Du kan plåta själv, använda fotografer, bildbyråer eller ge dig ut på nätet. Vill du ha bilder som sticker ut och är personliga kräver det att du låter idéarbetet ta tid. Kolla på hur andra gör. Samla på dig bra exempel att inspireras av. Använd nätverk som diskuterar bild.


Vad ska man tänka på om man är intresserad av att fota sina pressbilder själv?

– Börja med att fundera på om du är rätt person för detta. Jag är övertygad om att många bilder kan tas av kommunikatörer eftersom det finns mycket att vinna på att ha tid, vara närvarande och känna till verksamheten. Det är inte alltid teknisk kvalitet som är det avgörande. Jag är lika övertygad om att det finns tillfällen då det krävs en duktig fotograf. Idag är det inte svårt att ta bilder. Det svåra är att få dem att berätta något intressant. Bilder som visar hur människor kände eller upplevde en situation. Så värdera varje uppdrag för sig. Ta många bilder, men var kritisk med urvalet. Varför inte inleda en dialog med din målgrupp, de journalister och media som är i behov av bra bilder?


Är du intresserad av att lära dig mer om bildens betydelse i kommunikationen? Anmäl dig till kursen "Kommunicera med bilder" som arrangeras av Sveriges Kommunikatörer tillsammans med Benke Carlsson. Benke Carlsson är vice VD och rådgivare på kommunikationsbyrån Publik. Publik är en kommunikationsbyrå som hjälper sina kunder att göra det otydliga tydligt, det osynliga synligt och det obegripliga begripligt.