Gå direkt till innehåll
Johan Wilhelm Bergström, Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817–1891), troligen 1840-tal. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.
Johan Wilhelm Bergström, Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817–1891), troligen 1840-tal. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.

Pressmeddelande -

Nationalmuseum förvärvar daguerreotyp av Johan Wilhelm Bergström

Nationalmuseum har förvärvat ett centralt verk inom tidigt svenskt fotografi, Johan Wilhelm Bergströms porträtt av sin hustru Henriette Charlotta Catharina. Daguerreotypen är sannolikt utförd kring 1840-talets mitt, en tid då Bergström var en av de ytterst få porträttfotografer som verkade i Stockholm. Den fantastiska skärpan och den känsliga kompositionen gör detta till ett av daguerreotypistens finaste verk.

Johan Wilhelm Bergström (1812–1881) var i högsta grad en selfmade man inom den mekaniska branschen i dåtidens Stockholm. Fadern var snickare, anställd i den framstående uppfinnaren Samuel Owens gjuteri och maskinverkstad. Vid tolv års ålder sattes Bergström i lära hos en glasblåsare. Efter att ha avlagt mästarprov och blivit myndig öppnade han en egen verkstad. Den var en av de första i Sverige där metallformar till pressglas tillverkades. Med åren blev Bergström storentreprenör i ledningsbranschen (gas, vatten, avlopp) och hans mekaniska verkstad tillverkade allt från armatur för de kungliga slotten till telegrafapparater. Exempelvis fick firman 1866 i uppdrag att utföra trappräcken och balustrader av gjuten och bronserad zink för trapphallen på Nationalmuseum.

Fotograferandet började troligen som ett privat intresse, men kom även det att bli en del av Bergströms professionella verksamhet. År 1843 införskaffades utrustning för ”ljusmålning” genom bokhandlaren Adolf Bonnier, som i sin tur köpt detta från Paris. Året därpå kunde man i Bonniers boklåda i Norrbrobasaren se exempel på Bergströms daguerreotyper. Av en annons i Aftonbladet framgår att ”[p]orträttering […] verkställes […] uti en större vacker trädgård å Blasieholmen” under sommarmånaderna. Fotografen var väl medveten om marknadsföringens betydelse och annonserade flitigt i pressen. Flera av hans samtida kollegor sökte upp kunderna under resor genom riket, medan Bergström istället stannade kvar i Stockholm och fortsatte driva sin mekaniska verkstad parallellt med porträttfotograferingen. Vid 1840-talets mitt dominerade han helt daguerreotypimarknaden i staden. Tio år senare, 1854, slutade Bergström fotografera och överlät sin dåvarande ateljé till en kollega.

År 1840 gifte sig ”Glasslipare-Fabriqueren” Johan Wilhelm Bergström med verkmästaredottern Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817–1891). Äktenskapet förefaller ha varit lyckligt och Johan Wilhelm skrev såväl ömma brev som dikter till sin maka. Några av hans allra finaste porträtt föreställer henne.

I en annons 1845 meddelar Bergström att han skaffat ny utrustning och nu kan utföra daguerreotyper ”af största möjliga storlek”, vilket innebär knappt 14,5 x 10 cm. I detta format finns bland annat ett självporträtt i Moderna Museets samlingar. Även fru Bergström avporträtterades i storformat. Kompositionen är välregisserad in i minsta detalj. Hon framställs enligt dåtidens ideal som en huslig kvinna, sittande vid en spinnrock. Daguerreotypen är knivskarp. Här syns till och med den tunna tråd som löper från rocken och mellan händerna. Ansiktet är vänt mot fotografen och den intensiva blicken är riktad mot honom. Betraktaren ser fru Bergström så som hennes make såg henne.

Tillsammans med flera andra betydande daguerreotyper av Johan Wilhelm Bergström tillhörde detta porträtt på 1900-talet Helmer Bäckström. Han var den förste professorn i fotografi vid KTH i Stockholm och donerade sin samling till Fotografiska museet, som idag ingår i Moderna Museet. Porträttet av Henriette Charlotta Catharina Bergström kom dock att ta andra vägar. Det är mycket glädjande att det nu har kunnat förvärvas av Nationalmuseum till Statens porträttsamling. Statens porträttsamling är världens äldsta nationella porträttsamling och visas på Gripsholms slott. Den innehåller över 5 000 porträtt och förvaltas av Nationalmuseum.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Gripsholmsföreningen av år 1937.

Inventarienummer:
Johan Wilhelm Bergström, Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817–1891), g.m. fotografen Johan Wilhelm Bergström, troligen 1840-tal. Daguerreotyp. NMGrh 5206.

För mer information
Eva-Lena Karlsson, intendent porträttkonst, eva-lena.karlsson@nationalmuseum.se, 08-5195 4430
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Museibyggnaden stängde 2013 för en omfattande renovering och öppnade igen under hösten 2018. Under 2019 tog museet emot nära 850 000 besök.

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.