​Nyförvärv: En botanisk studie av Herman Saftleven

Nationalmuseum har förvärvat en botanisk akvarellstudie av Herman Saftleven från 1683. Den föreställer en blek taggborre och beställdes av Agnes Block som var en passionerad samlare av exotiska växter. Idag finns endast 27 av konstnärens botaniska studier bevarade.

Den förvärvade akvarellen ur I.Q. van Regteren Altenas samling är ett utmärkt exempel på holländaren Herman Saftlevens (1609-1685) känsligt utförda botaniska studier. Studien föreställer en blek taggborre (Solanum sisymbriifolium), en taggig växt med små, ätbara frukter som har sitt ursprung i Sydamerika och Afrika. Saftleven var verksam i Utrecht, framförallt som landskapsmålare och tecknare. Han var mycket produktiv, cirka 300 målningar samt 1 200 topografiska och fantasilandskapsteckningar finns bevarade. Hans botaniska studier i stort format, en genre han kom att ägna sig åt sent i livet, utfördes samtliga på uppdrag av en enskild beställare, amatörodlaren och botanikern Agnes Block (1629-1704). De har beskrivits som några av de mest imponerande botaniska studierna från 1600-talets Holland, och utgör en värdefull historisk dokumentation över korsbefruktningen mellan konst och vetenskap.

Botaniska studier har sitt ursprung i den framväxande botaniken och den nya vurmen för trädgårdsodling i humanistiska och aristokratiska kretsar i Europa vid 1500-talets mitt. På Saftlevens tid var det en etablerad genre i Holland. Agnes Block var en passionerad samlare av exotiska växter som hon odlade i sin berömda trädgård vid lantgodset Vijverhof i närheten av Amsterdam. Här fanns cirka 500 olika växter, däribland många sällsynta arter som var importerade från främmande länder. Hon beställde också avbildningar av sina växter från några av tidens mest framträdande konstnärer. Saftleven utförde cirka 100 botaniska studier, varav endast 27 finns bevarade idag. Daterade teckningar visar att han var verksam vid Vijverhof från 1680 och periodvis fram till sin död.

I den förvärvade studien framställs en gren av blek taggborre i trompe-l'oeil. Genom att frukter och blad tillåts överlappa och genom klärobskyra effekter uppstår en tydlig djupverkan. Grenen uppvisar en fullt utvecklad blomma, samt flera knoppar, blommor, frukter och blad i olika stadier av blomning och förruttnelse. Innanmätet illustreras med ett korssnitt nedtill. Konstnärens sirliga signatur dokumenterar datum för färdigställandet, den 31 oktober 1683, och kompletterar samtidigt på ett elegant sätt grenens arabesk. Tidigare samma månad målade Saftleven ett annat exemplar av samma växtfamilj, en potatisplanta från Madagaskar. Studien finns idag i British Museum i London.

Även om Saftlevens botaniska studier ger ett naturligt intryck återspeglar de i själva verket en idealiserad bild av verkligheten. Med utgångspunkt i ett antal olika naturstudier komponeras en sammansatt bild ämnad att förmedla alla kända fakta om en växt i en och samma illustration. Att anpassa verkligheten på det här sättet var inte enbart ämnat att försköna, är också en metod för effektiv vetenskaplig avbildning. Blocks beställningar av botaniska studier av Saftleven och andra konstnärer förevigade hennes växter i bilder som är både historiska dokument och betydande konstverk.

Förvärvet har möjliggjorts genom donationsmedel ur Wirosfonden. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst och konsthantverk för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Presskontakt
Carina Fryklund, intendent samlingar och forskning, carina.fryklund@nationalmuseum.se, 08-5195 4475
Pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32