Skip to main content

Nyförvärv: Målning av den franske konstnären Coupin de la Couperie

Pressmeddelande   •   Jul 30, 2019 09:30 CEST

Marie-Philippe Coupin de la Couperie, Rafael rättar till Fornarinas hår inför arbetet med hennes porträtt, 1824. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.

Nationalmuseum har nyligen förvärvat ett verk av den franske konstnären Marie-Philippe Coupin de la Couperie. Målningen kallas Rafael rättar till Fornarinas hår inför arbetet med hennes porträtt och ställdes ut på Salongen 1824. Målningen är ett fint exempel på det som kallas trubadurstilen och som blev populärt efter den franska revolutionen.

Målningen Rafael rättar till Fornarinas hår inför arbetet med hennes porträtt av konstnären Marie-Philippe Coupin de la Couperie (1773–1851) är ett av de främre exemplen inom genren som kallas trubadurstilen. Den beställdes av Anne Marie Hortense Perrégaux, hertiginna av Ragusa (1779–1857), och ställdes ut på Salongen 1824. Motivet med den berömde renässanskonstnären visar att även anekdotiska skildringar från renässansen sorterade under begreppet trubadurstilen och detta trots att medeltiden var till ända. Den avgudade renässanskonstnären framställs när han lägger till rätta håret på sin modell, kallad la Fornarina. Hon har identifierats som Margherita Luti och påstods ha varit både älskarinna och modell åt Rafael. Coupin de la Couperie har inte bara parafraserat renässanskonstnärens berömda framställning av la Fornarina i Palazzo Barberini, utan också hans sätt att signera på en del av accessoarerna. I stället för att som Rafael välja bandet på vänstra armen, har Coupin de la Couperie försett la Fornarinas klänningsfåll med en inskription på latin, som omtalar att konstnären utfört sin komposition till den gudomlige Rafaels ära 1824.

Ämnet var heller inte nytt. Ingres hade redan 1814 gjort en version, men han var långt mer återhållsam i färgtemperaturen än Coupin de la Couperie. Den senares målning är ett virtuost exempel på finmåleri med närmast emaljartad lyster, vilket påminner om att konstnären började sin bana som porslinsmålare vid manufakturen i Sèvres. Framställningen av Rafael med sin favoritmodell och älskarinna hängde på hertiginnan av Ragusas slott Viry-Châtillon, där hon för övrigt låtit uppföra en nygotisk trädgårdspaviljong, som även hade en inredning i samma stil.

- Vi är mycket glada över att kunna förvärva ett högklassigt exempel på historiemåleri från fransk romantik eftersom de flesta betydande målningar av detta slag redan finns på Louvren i Paris eller i andra större museisamlingar, säger Magnus Olausson, chef för samlingarna på Nationalmuseum.

Under första hälften av 1800-talet blomstrade historiemåleriet i den europeiska bildkonsten och konsthantverket. I Frankrike hade känslan av förlusten av historiska monument, helt eller delvis utplånade av den franska revolutionen, ökat denna vurm för historiska ämnen, men det var inte början på ett intresse för fransk medeltid. Det hade funnits där redan innan, under l’ancien régime, men intresset tog fart på nytt och blev än mer angeläget till följd av vandalismen under revolutionen. Det samlande namnet för fenomenet har blivit trubadurstilen. Utmärkande var dess karaktär av formbarhet och mångtydighet. Den kom att älskas av både första kejsardömet, restaurationen och julimonarkin, trots att de bekämpade varandra i tur och ordning. Dessa skilda politiska regimer var lika måna om att adoptera trubadurstilen och göra den till sitt eget signum. Anledningen var att den ansågs symbolisera det franskt-nationella och därför gav legitimitet. Ridderliga dygder, besjungna av trubadurer gav stilen dess namn. Kejsarinnan Joséphine (1763–1814) brukar beskrivas som en viktig tillskyndare av trubadurstilen. I sitt tavelgalleri i slottet Malmaison hade kejsarinnan flera verk som exempel på den historieromantiska genren, en förkärlek som hon delade med en av sina nära förtrogna, Anne Marie Hortense Perrégaux, hertiginna av Ragusa. Även efter kejsarinnan Joséphines död fortsatte hertiginnan att förvärva måleri av detta slag.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet har möjliggjorts genom bidrag från Hedda och N.D. Qvists donationsmedel.

Inventarienummer:
Marie-Philippe Coupin de la Couperie, Rafael rättar till Fornarinas hår inför arbetet med hennes porträtt, 1824, NM 7498.

För mer information
press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900 samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden har genomgått en omfattande renovering och återöppnades hösten 2018. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Bank of America Merrill Lynch, The Wineagency och Grand Hôtel Stockholm.