Gå direkt till innehåll
​Nyförvärv: Väggur av Jacob Kock

Pressmeddelande -

​Nyförvärv: Väggur av Jacob Kock

Nationalmuseums samling har berikats med ett troligen unikt gustavianskt väggur från 1777 som är signerat av hovurmakare Jacob Kock. Det är emellertid inte urverket eller det förgyllda träfodralet som drar till sig det största intresset utan urtavlan som ovanligt nog är gjord i vitglaserad fajans. Än mer intressant är att baksidan av urtavlan är signerad av fajansmålaren Petter Oldberg.

Urtavlans synliga sida har som brukligt urmakaren signerat – ”Jacob Kock Stockholm.” Jacob Kock (1737-1805) erhöll rättigheter som urmakare 1762 och var verksam fram till 1803 då han sa upp sitt burskap. Kock var en av den gustavianska epokens skickligaste urmakare och utnämndes till hovurmakare hos Gustaf III. Han hade en omfattande produktion av hög kvalitet, mestadels fickur. När verksamheten var som störst fanns 6-8 gesäller, 3-4 lärlingar och ”en jungfru som förgyller” i verkstaden.

Att urmakaren signerade uret berodde dels på att urverket ställde höga krav på sin tillverkare, dels på att det oftast var urmakaren som initierade tillkomsten. Flera andra yrkesgrupper var också inblandade i produktionen, exempelvis tillverkade en ornamenthuggare fodralet och en förgyllare avgjorde vanligtvis det slutliga utseendet. Samt i vanliga fall även en person som utförde en urtavla av emaljmålad metall. Dessa yrkesmän är dock vanligtvis okända.

De väggur som tillverkades under den gustavianska epoken var, liksom det förvärvade uret, till sin utformning starkt influerade av formspråket i Paris. Som inspiration användes förlagor exempelvis av mönstertecknaren Jean Charles Delafosse (1734-1789). Typiskt var den krönande urnan och festongerna under urtavlan. De senare har på detta ur vid något tillfälle försvunnit. Idealet var urhus av brännförgylld brons, men förgyllt trä var mer vanligt i Stockholm.

Det förvärvade uret skiljer sig från andra eftersom det på baksidan av urtavlan finns en handmålad signatur - ”Giord af Petter Oldberg vid Marieberg d. 12 Nov. 1777.” Fajansmålaren Petter Oldberg (1745-1807?) var anställd vid Mariebergsfabriken åren 1768-1779 med titeln emaljmålargesäll. Han gifter sig 1771 med Anna Elisabet Åhlström och de får sonen Olof 1779. Efter 1779 är han försvunnen men dyker åter upp i Viborg där dottern Anna Erica föds 1781. I kyrkboken står fadern vid dopet angiven som ”emalie målarn” Petter Oldberg. Mer om hans verksamhet i Viborg känner man inte till.

När uret monterades isär gjordes ytterligare ett fynd. Mellan urverket och urtavlan finns ett papper med urtavlan uppritad. Det är troligtvis förlagan gjord av Jacob Kock och som sedan användes av emaljmålargesällen Petter Oldberg.

Nationalmuseums inköp av vägguret har möjliggjorts genom medel från Anna och Ferdinand Bobergs stiftelse som bildades 1946 med testamentariskt givna medel från makarna Boberg. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Presskontakt
Micael Ernstell, intendent konsthantverk och design, micael.ernstell@nationalmuseum.se 08-5195 4392
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
Jacob Kock och Petter Oldberg, Väggur, 1777. Foto: Anna Danielsson. 

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden genomgår en renovering och beräknas öppna igen under 2018. Verksamheten fortgår genom samarbeten både i Sverige och utomlands och med tillfälliga utställningar på Konstakademien, Fredsgatan 12 och Nationalmuseum Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet och Grand Hôtel Stockholm. Verksamheten får också stöd av FCB Fältman & Malmén.

 

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.