Rysk konst på Nationalmuseum i höst

Efter den populära utställningen Peredvizjniki vidgas nu perspektivet med höstens utställning på Nationalmuseum. I utställningen Från tsarer till folkkommissarier går det att se såväl konstnärsgruppen Peredvizjnikis föregångare som efterföljare. Den är ett samarbete med Ryska Museet i S:t Petersburg och innehåller rysk och sovjetisk konst från 1800-talet fram till 1960.

Utställningen Peredvizjniki – banbrytare i ryskt måleri, som visades hösten 2011, var en Nationalmuseums största publiksuccéer på senare år. I höstens utställning vidgas perspektivet till att visa konstnärsgruppen Peredvizjnikis föregångare och efterföljare, från tidigt 1800-tal till och med senare delen av sovjettiden. Utställningen ger svenska besökare möjlighet att uppleva en rik och mångfasetterad konstkultur som för många västeuropéer fortfarande är okänd. Utställningen kommer från Ryska Museet i S:t Petersburg, som har världens största samling av rysk konst, och innehåller en rad höjdpunkter ur museet samling.

Från tsarer till folkkommissarier visar konst som sprungit ur ett samhälle som genomgått enorma förändringar under de drygt hundrafemtio år som utställningen spänner över. Från 1800-talets tsarvälde över de revolutionära åren på 1910- och 1920-talen till Stalintidens och kalla krigets sovjetiska stormakt. Livegna bönder, bilder som präglas av den kristna ortodoxins föreställningar och traditioner samt skildringar av samhällsomvälvningarnas och de stora krigens konsekvenser. Många av konstverken i utställningen karakteriseras av berättarglädje och starka känslouttryck. Det storslaget episka finns i både 1800-talesrealismen och i Stalintidens propagandakonst.

Men den ryska konsthistorien innehåller också några av den tidiga 1900-talsmodernisens verkliga pionjärer. Kazimir Malevitj och Vasilij Kandinskij, som sedan länge räknats till konstens stora världsnamn, bröt ny mark med ett måleri som tog avstånd från realismen och den berättande traditionen. Utställningen innehåller också verk av 1900-talsmålare som är mindre kända för en internationell publik. Ett exempel är Pavel Filonov, som utvecklade en ytterst personlig bildvärld inspirerad av folkkonst och bilder utförda av psykiskt sjuka människor. Filonov förbjöds av den sovjetiska regimen att visa sin konst offentligt.

Rysslands konstnärer har under långa perioder arbetat under repressiva regimer som ställt hårda krav på konstens form och innehåll. Under tsartiden var censuren sträng och under Stalins tid som Sovjetunionens ledare förväntades konstnärerna arbeta i regimens tjänst. Under stalintiden kallades den godkända konsten socialistisk realism. Målningarna visade sovjetsamhällets framsteg och sovjetmedborgarnas styrka och handlingskraft. Men det fanns konstnärer som lyckades skapa visuellt intressanta konstverk trots att de anpassade sig till sovjetregimens krav. En av de viktigaste var Aleksandr Dejneka, som både skildrade moderna industrimiljöer och de katastrofala följderna av andra världskriget.

Totalt visas 65 oljemålningar av 40 konstnärer, alla inlånade från Ryska Museet. Bland konstnärerna finns namn som Ivan Ajvazovskij, Aleksej Venetsianov, Nathan Altman, Natalia Gontjarova, Alexander Dejneka, Vasilij Kandinskij, Isaac Levitan, Kazimir Malevitj och Marc Chagall. Till utställningen finns en katalog i en svensk och en engelsk upplaga med alla konstverk avbildade och med texter skrivna av specialister vid Ryska Museet.

Utställningen Från tsarer till folkkommissarier. Ryskt och sovjetiskt måleri från Ryska Museet visas i Nationalmuseums tillfälliga lokaler på Konstakademien på Fredsgatan 12 från den 2 oktober 2014 till den 11 januari 2015.

Ytterligare information för press
Per Hedström, utställningschef, per.hedstrom@nationalmuseum.se, 08-5195 4356
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
Nathan Altman, Porträtt av poeten Anna Achmatova, f. Gorenko, 1914. © 2014, State Russian Museum, St. Petersburg

Ett särskilt tack riktas till Anne-Marie och Herbert Lembcke, som aktivt medverkat i hela utställningsprojektet från idégivning till genomförande. Genom sin stiftelse Ad Infinitum Foundation har de givit ett generöst ekonomiskt stöd till utställningen och fortlöpande engagerat sig genom att bidra med idéer, kontakter, kunskaper och erfarenheter.