Skip to main content

Selfies nu och då i Nationalmuseums highlightsutställning

Pressmeddelande   •   Maj 19, 2014 09:15 CEST

I ett projekt om självbild och identitet har Nationalmuseum tittat närmre på fenomenet selfies. Genom att sätta dem i förhållande till de äldre porträtt som finns i museets samlingar har många likheter visat sig. Resultatet går att se i utställningen Highlights som visas fram till och med den 31 augusti.  

Margareta Gynning är genusforskare och intendent på Nationalmuseum. Som specialist på porträtt har hon under en längre tid studerat fenomenet selfies i relation till den västerländska porträttraditionen. Hon har gått igenom museets samling av porträtt och jämfört poser, kroppsuttryck och stereotyper. Jämförelsen visar tydligt att selfien inte är en ny visuell genre som det ibland påstås, utan att den är fast förankrad i den äldre porträttraditionen. Det som kan tyckas vara ett egotrippat nutidsfenomen är i själva verket ett uttryck för människans behov av att bli bekräftad, precis som äldre tiders porträtt.

– Det handlar om hur man vill bli sedd. Ett målat porträtt handlar i hög grad om makt, marknadsföring och att placera sig i den sociala hierarkin. Det är precis samma sak med att lägga upp en selfie på Facebook eller Instagram, säger Margareta Gynning, genusforskare och intendent på Nationalmuseum.

Rembrandt är en av de äldre konstnärer som säkerligen skulle ha använt sig av Instagram om han levde idag. Han var en mästare på att marknadsföra sin ateljé och bygga sitt eget varumärke och målade mer än 50 självporträtt där han lekte med konstnärsrollen och provade olika tiders porträttstereotyper. Ett av de tidigaste är från 1630 och tillhör just Nationalmuseum. Där målar han sitt eget porträtt genom att betrakta sig själv i en spegel. Det är en process som utmärks av långsamhet, fördjupning och introspektion. Selfien vill däremot ge intryck av att vara ett porträtt som skapats i ett snabbt, improviserat och nonchalant tempo. Men både som bildkonstruktion och i förhållande till kroppsspråk, mode och sociala konventioner påminner den om den inövade pose som intas när man betraktar sig själv i en badrumsspegel. En studie om ungdomars medievanor gjord av Statens medieråd visar att redan i tioårsåldern marknadsför sig flickor genom selfies med väl inövade så kallade duckface-poser, medan killar har oberörda stoneface-poser som ideal.

Resultatet av projektet visas i den del av utställningen Highlights som heter Selfies – nu och då, där äldre porträtt av kända konstnärer som Rembrandt och Alexander Roslin hänger bredvid exempel på nutida selfies för att visa på likheterna. I utställningen visas också ett samarbete med skådespelaren Ann Petrén där hon har fått gestalta några av de vanligaste stereotyperna och poserna när det gäller kroppsspråk, nu som då. Eftersom genusfostran sker genom kroppen är det viktigt att utställningen inte bara visar ord och bild, utan även använder kroppen. Utställningen visas i Nationalmuseums lokaler på Konstakademien på Fredsgatan 12 fram till och med den 31 augusti. Läs mer på www.nationalmuseum.se/selfies.

Ytterligare information för press
Margareta Gynning, genusforskare och intendent, margareta.gynning@nationalmuseum.se, 08-5195 4399
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
Gustave Courbet, Jo, den vackra irländskan; Ann Petrén från Sefies – nu och då. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.  

Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden genomgår en renovering och beräknas öppna igen under 2017. Verksamheten fortgår genom samarbeten, turnerande utställningar och i tillfälliga lokaler på Konstakademien på Fredsgatan 12 i Stockholm. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm. Mer information finns på www.nationalmuseum.se