Skip to main content

Silvervinter på Blasieholmen i Stockholm

Pressmeddelande   •   Sep 11, 2003 10:08 CEST

Barockens praktfulla silverföremål stämmer möte med det senaste silversmidet

Från och med november månad kommer gnistrande silverföremål att blända besökare på Nationalmuseum och Nutida Svenskt Silvers galleri på Blasieholmen i Stockholm. Tre separata utställningar produceras för att sätta historiskt och nutida silversmide i fokus.

På Nationalmuseum öppnar Silver -– makt och prakt i barockens Sverige den 13 november med praktfulla silverskatter från stormaktstiden, för att följas upp den 20 november med öppnandet av jubileumsutställningen Nutida Svenskt Silver 40 år. Här visas museets förvärv av samtida silver under de gångna 40 åren. På Arsenalsgatan 3, i närheten av Nationalmuseum, har föreningen Nutida Svenskt Silver sitt galleri som från den 21 november visar Nutida Fest – en utställning med nytillverkat corpussilver och smycken av dagens aktiva silversmeder. Till dessa tre utställningar hör en rik programverksamhet med tyngdpunkt under Silverveckan 20 – 26 november 2003. (För detaljprogram kontakta Nationalmuseums informationsavdelning.)

Silver - makt och prakt i barockens Sverige
13 november 2003 - 29 februari 2003

För första gången på mer än ett sekel visas silversmidet från stormaktstiden i helfigur på museet. Länge har detta skede betraktats i modernismens backspegel där likhetstecken sattes mellan det enkla och det typiskt svenska. Nu är tiden inne att visa barocken i hela dess bredd. Vid sidan om den karolinska bägaren och den svenska dryckeskannan visas silver med akantusrankor, blommor, granatäpplen, fruktfestoner och knubbiga amoriner. Sammantaget skildrar de utställda silverföremålen hur prakten blev maktens språk i barockens Sverige.

Inledningen tar avstamp i det trettioåriga kriget. Vid denna tid lades grunden för det inhemska hantverk som kom att blomstra under barocken. Den nya stormakten ville manifestera sin nyvunna makt genom bl.a. prakt vilket ledde till en stor efterfrågan av lyxföremål. Det tyska silvret dominerade i Sverige och det nådde landet på både officiell och privat väg. En större mängd kom också via det krigsbyte som togs på kontinenten. För att möta marknadens behov invandrade utländska silversmeder. De påverkade den inhemska produktionen och smaken till förmån för den tyska stilen. Den togs också upp av de svenskar som gjorde gesällvandringar utomlands. Till detta kom möjligheten att arbeta efter tyska grafiska förlagor som spreds i stort antal.

Kyrkan har alltid varit en betydande uppdragsgivare. Dessutom har många föremål klarat sig från nedsmältning och omarbetning tack vare placeringen i en sakral miljö. Kungahuset köpte in en stor mängd silver för både privat och officiellt bruk. En del av detta användes som diplomatiska gåvor, bl a gavs dyrbara gåvor av silver till tsarerna i Moskva åren 1647 – 1699. En central del av utställningen utgörs av materialets gränsöverskridande karaktär där textilier med inslag av silver brukats i inredningskonsten samt i statsceremonier. De största kvantiteterna upphandlades dock av adeln. I en herremans silverkammare ingick allt från bords- till toalettsilver.

Vägen från ädelmetall till ädelsmide presenteras. I detta sammanhang ges en introduktion till silversmedens arbete. De främsta svenska smedernas arbeten visas sida vid sida med det utländska praktsilvret. Så småningom bröts den tyska dominansen. Vid 1600-talets slut togs enklare former upp från det engelska och holländska smidet. Samtidigt introducerades den franska stilen av Nicodemus Tessin d.y. Utställningen avslutas vid tiden kring freden i Nystad 1721 då den svenska makten reducerades.

Nationalmuseums samling av silver har kompletterats med inlån från landets främsta silversamlingar. Långivarna har generöst öppnat sina skattkammare för att museet skall kunna visa bredden i barockens silversmide.

Projektledare: Magnus Olausson
Utställningskommissarie: Anneli Welin