Skip to main content

Unik sekretär från 1770-talet - gåva till Nationalmuseum

Pressmeddelande   •   Nov 01, 2006 13:54 CET

I början av juni fick Nationalmuseum en värdefull gåva av Nationalmusei Vänner, genom Barbro och Henry Montgomerys fond; en sekretär från tidigt 1770-tal inköpt på auktion i London för motsvarande 410 000 kronor. Nationalmuseum har inga statliga medel för förvärv, varför ett stort tack går till våra donatorer som möjliggör inköp till statens samlingar. Sekretären utgör en viktig källa till kunskap om de livliga förbindelserna mellan London och Stockholm vid tiden för dess tillkomst, det tidiga 1770-talet. Sekretären är gjord av okänd möbelsnickare under perioden verksam i London. Just nu finns sekretären utställd på Nationalmuseum flankerad av samtida måleri av Carl Fredrik von Breda, Elias Martin och Joshua Reynolds.



Sekretären har en ovanlig form, åtminstone för engelska förhållanden. Men i Stockholm tillverkades damsekretärer med den här formen. Blindträet, det underliggande materialet, består av mahogny vilket dock pekar på att möbeln är tillverkad i England. I England hade man via sina kolonier tillgång till det exklusiva modematerialet mahogny.



Kan sekretären vara tillverkad av en svensk snickare? Georg Haupt, Christian Fürloh, Johan Christian Linning och Carl Gustav Martin var alla verksamma en period i England runt 1770. De vandrade som gesäller runt i Europa och just England utgjorde den sista anhalten före hemresan. Sekretärens intarsia, träinläggning, är en ny typ för engelska förhållanden. De svenska hantverkarna hade utvecklat sina färdigheter i intarsiakonst i Paris och dessa kunskaper kom att vara mycket gångbara i London. Man hade tidigare mest arbetat med blommotiv i England, men med Haupt och de andra svenskarna ankomst talar mycket för att modet ändras och går allt mer mot figurer och urnor i möblernas intarsior. I just detta fall är intarsian baserad på ett avsnitt i Ovidius metamorfoser – detta helt i linje med det rådande intresset för antiken.



Idag vet vi inte vem som står bakom hantverket men möbeln kommer att bli föremål för intensiva studier för att komma närmare svaret. Att svenska konstnärer, arkitekter och konsthantverkare påverkades under sina resor i Europa vet vi. I det här fallet tyder mycket på att dessa hantverkare också satte spår där de drog fram – en mycket viktig kunskap för att förstå vårt kulturarv och hur det ska beskrivas.


För ytterligare information och pressbilder:

Kontakta Lena Munther, informationschef 08-5195 4390, lmr@nationalmuseum.se