Förhistoriskt DNA avslöjar grottlejonets unika historia

Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny DNA-studie visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan och utvecklades längs separata evolutionära linjer. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien publiceras i tidskriften Cell den 3 juni.

Forskare från Centrum för Paleogenetik (CPG) har kartlagt arvsmassan från tolv grottlejon insamlade i Eurasien och nordligaste Nordamerika och jämfört den med arvsmassan hos moderna lejon från Afrika och södra Asien.

– Grottlejon har ofta framställts som en större och robustare version av dagens lejon. Men det vi ser är något betydligt mer anmärkningsvärt – en evolutionär linje som varit skild från dagens lejon i över en miljon år och som hunnit utveckla egna unika biologiska egenskaper, säger David Stanton, tidigare forskare på Naturhistoriska riksmuseet, numera universitetslektor vid Cardiff University i Storbritannien.

Lång evolutionär separation

Jämförelser mellan arvsmassa visar att grottlejon och moderna lejon bildade tydligt åtskilda grupper, vilket tyder på en lång evolutionär separation. Tidigare uppskattningar har pekat på en relativt nylig uppdelning. De nya analyserna visar en betydligt äldre splittring som kan sträcka sig mer än 1,5 miljoner år tillbaka i tiden.

Forskarna identifierade också genetiska skillnader som sannolikt bidrog till grottlejonets särpräglade biologi. Bland annat hittades mutationer som är unika för grottlejon och som förväntas påverka proteinfunktioner, samt ovanligt många genetiska förändringar kopplade till hjärnfunktion, syn, tillväxt och utveckling av cirkulationssystemet.

Klimatförändringar ledde till nya korsningar

Trots den långa perioden av åtskillnad utvecklades grottlejon och moderna lejon inte helt isolerat från varandra. Forskargruppen identifierade flera perioder av hybridisering mellan de två linjerna.

– Våra resultat tyder på att tidigare klimatförändringar gjorde mer än att omforma livsmiljöer. De förde aktivt arter samman och skapade tillfälliga möjligheter till korsningar som annars inte hade uppstått, säger seniorförfattaren Love Dalén, professor och forskargruppsledare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm.

Forskarna fann att andelen genetiskt arv från moderna lejon ökade i grottlejonens arvsmassa under perioder då inlandsisarna var som mest utbredda. Under dessa kallare perioder expanderade grottlejon sannolikt söderut, vilket förde dem i kontakt med moderna lejon i områden som Central- och Sydvästasien.

Genetiska data pekar på att en nyligen utdöd population av moderna lejon i Sydvästasien sannolikt var källan till detta genflöde. Dessa lejon verkar ha fungerat som en kontaktzon mellan de två utvecklingslinjerna under kallare perioder.

Om studien och forskarteamet

Studien genomfördes vid Centrum för paleogenetik (CPG), ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.Publiceras i tidskriften Cell den 3:e juni under rubriken: Palaeogenomes reveal the evolutionary relationship between cave and modern lions.

Huvudförfattare: David W.G. Stanton

Seniorförfattare: Love Dalén

Länk till mapp med bilder och videor:

https://drive.google.com/drive/folders/1TZCC9Prw0nT679GWnXEqiYor5ZdfsYtY?usp=sharing

Artikeln i Cell

Läs forskningsartikeln ”Palaeogenomes reveal the evolutionary relationship between cave and modern lions” publicerad i Cell 3 juni kl 17.00 CEST https://doi.org/10.1016/j.cell.2026.05.007

Kontaktuppgifter:

David W.G. Stanton
Universitetslektor, School of Biosciences, Cardiff University
E-post: stantondw@cardiff.ac.uk

Love Dalén
Professor i evolutionär genomik, Centrum för paleogenetik, Stockholms universitet
Telefon: +46 70 777 27 94
E-post: love.dalen@zoologi.su.se

Foto och video, information (Stanton et al. 2026, Cell)

1Cave lion (subadult) skull

Image of a skull from a subadult cave lion, with partial soft tissue preserver, found in the Siberian permafrost near the Indigirka River and radiocarbon dated to ca 34,000 years before present (Photo by Love Dalén)

Cave lion cub Sparta 1-3

Image of the frozen cave lion cub named Sparta, which has been radiocarbon dated to ca 32,000 years before present and genetically identified as a female. Sparta was found in 2018 in Belaya Gora, near the Indigirka River in northeastern Siberia, and her genome was sequenced as part of this study (Photo by Love Dalén)

Coauthor Love Dalén measuring cave lion cub

Same information as for “Cave lion cub Sparta 1-3 “ (Photo by Jacquelyn Gill)

David Stanton

Portrait of lead author Dr. David Stanton (photo by David Stanton)

Love Dalén

Portrait of senior author Prof. Love Dalén (photo by Beth Shapiro)

Movie of cave lion cub Sparta

Short video of the frozen cave lion cub named Sparta, which has been radiocarbon dated to ca 32,000 years before present and genetically identified as a female. Sparta was found in 2018 in Belaya Gora, near the Indigirka River in northeastern Siberia, and her genome was sequenced as part of this study (Video by Love Dalén)