10 nya miljoner kronor till museets forskning

Fem av museets forskningsledare får sammanlagt 10 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för fortsatt forskning i tre år. Vi ska försöka förklara fler mysterier i livets och jordens utveckling.

Pengarna från Vetenskapsrådet delas ut årligen och är åtråvärda för forskare Vetenskapsrådet ger bara pengar till de allra bästa forskningsansökningarna, det vill säga de ansökningar som bedöms ha störst chans att ge resultat, med hänsyn till projektets planering och forskningsledarens meriter.

Att vara forskare är världens nyfiknaste jobb och den här gången fick vi pengar för att fortsätta med dessa utmaningar:

Människan har utvecklats från att vara en liten, ganska försvarslös apa – ett bytesdjur bland många andra i Afrikas skogar – till att bli ett rovdjur som använder naturens resurser utan egentlig konkurrens från någon annan art. För att förstå denna unika utveckling behövs mer kunskap om  Afrikas djur, växter och klimat under de senaste 7 miljoner åren. (Lars Werdelin)

Flercelligt liv behöver för det mesta tillgång till fritt syre. Det är ännu en gåta varför det tog nästan två miljarder år från det att atmosfären syresattes till dess att flercelliga organismer blev vanliga i biosfären. (Stefan Bengtson)

Den globala uppvärmningen gör att permafrosten i Sibirien tinar. Vad händer när en enorm reservoar med fruset kol och spårmetaller tinar och rinner ut i den Arktiska oceanen? (Per Andersson)

Dagens fåglar är släkt med dinosaurier. Kartläggningen av olika fågelarters utbredning och anpassningar till olika livsmiljöer fortsätter. Till exempel verkar en större grupp fåglar, bl.a. hackspettar, ugglor och kungsfiskare härstamma från Afrika. (Per Ericson)

Antarktis försvunna skogar ska rekonstrueras. Den utdöda, ormbunksliknande Glossopterisfloran dominerande en gång södra halvklotet och utgör idag ett kollager i jordskorpan som är en viktig energikälla. (Stephen McLoughlin)

Pressbild finns på www.nrm.se/press