Djurevolutionen tog fart när landväxter förändrat jordens atmosfär

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet visar att syrehalten i jordens atmosfär fortfarande var låg under djurevolutionens första 150 miljoner år. Växter gjorde sedan evolutionen av större djur möjlig.

Resultaten publiceras i veckan i PNAS och omtalas i Science och Nature. Forskningen utfördes av Emma Hammarlund (Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet) och Tais Dahl (Syddansk universitet)

Moderna djur levde med låg syrehalt under sina första 150 årmiljoner på jorden. Först när kärlväxter koloniserade land ökade syret i atmosfären till en nivå som liknar dagens. Syreökningen banade väg för stora rovfiskar i tidsperioden devon, också kallad fiskarnas tidsålder, då upp till 10 meter långa bestar levde i haven.

- Vi ser att det bara var mellan tre och tio procent syre i luften, istället för dagens 21%, när djur utvecklades och de följande 150 miljoner åren, säger Emma Hammarlund, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet.

Tidigare har forskare trott att luftens syrehalt var hög vid den explosiva utvecklingen av moderna djur och växter i kambrium, för ca 550 miljoner år sedan. Men genom att analysera järn och molybden i gammal havsbotten avslöjade forskarna i denna studie en senare ökning av fritt syre på jorden som ger en bättre och mer detaljerad bild av de största händelserna i djurens evolution.

- Efter landväxternas intåg ser vi att fritt syre ökar i jordens luft och hav, och att rovfiskar plötsligt blir stora, säger Emma Hammarlund. Det är som om ett begränsande lock har lyfts av.

För ytterligare information kontakta:

Emma Hammarlund

Doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet och Nordisk center för jordens utveckling.

Telefon: +45 50187397

E-post: emma@biology.sdu.dk

Martin Testorf

Vetenskapskommunikatör

Telefon: 08 519 540 37

Mobil: 0709 42 90 11

E-post: martin.testorf@nrm.se

Bilder finns att hämta på www.nrm.se/press