Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Människans anfader var ett litet bottenlevande djur som liknade maneternas larvstadium. Det saknade utsöndringsorgan och levde för mer än en halv miljard år sedan då livet bara fanns i haven. Nya forskningsresultat har identifierat två mycket gamla djurgrupper, varifrån människan och de flesta djurarter härstammar.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har nu kommit fram till att de två djurgrupperna acoeler och tvåstensmaskar utgör de äldsta grupperna av djur med tre kroppskikt som existerar idag. Tidigare troddes dessa två djurgrupper tillhöra plattmaskarna, som är en mycket yngre gren på djurens stamträd. Resultatet gör att vi kan dra slutsatser om hur den anfader såg ut som en gång gav upphov till de flesta idag levande havsdjur och alla landdjur inklusive människan.
Denna gemensamma anfader var ett litet, bottenlevande djur. Bland de djur som finns idag är den mest lik korallernas och maneternas ungdomsstadium planulalarven. Anfadern var troligen tvåkönad och hade inre befruktning. Den släppte alltså inte ut ägg och spermier direkt i havsvattnet vilket är vanligt bland nu levande havsdjur. Dessutom saknade den utsöndringsorgan. Idag finns utsöndringsorgan hos alla treskiktsdjur, utom just acoelerna och tvåstensmaskarna.
Tre mycket viktiga händelser i djurens utveckling är uppkomsten av en hjärna, fram- och bakände samt tre kroppsskikt. Äldre typer av djur hade endast två kroppsskikt och saknade en bestämd rörelseriktning. De hade ingen hjärna och liknade dagens koraller och maneter.
När det tredje kroppsskiktet uppkom skedde en explosionsartad utveckling av en mängd nya typer av djur, till exempel maskar, snäckor, leddjur och ryggradsdjur. Av alla dagens djur är mer än 95 procent treskiktsdjur.
Det är genom att jämföra olika djurs DNA som man kan avgöra vilken art som utvecklades före en annan och dra slutsatser om släktskap. Från dessa tidiga djur utan hårda skal finns inga fossil att hitta. Dessa forskningsresultat är viktiga för att förstå mer om hjärnans, kroppsmusklernas och livscykelns evolution inom djurriket.
Bildtext: En bild av en tvåstensmask, 1 mm lång. I mitten syns ett ägg. Foto: Ulf Jondelius, Naturhistoriska riksmuseet.
Källa: Zoologica Scripta, 36, 5, September 2007. Dismissal of Acoelomorpha: Acoela and Nemertodermatida are separate early bilaterian clades.
Kontakt: Ulf Jondelius, professor vid Naturhistoriska riksmuseet.
ulf.jondelius@nrm.se
08-5195 4051
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.