Gå direkt till innehåll
Lämlar kraschade samtidigt som människor och megafauna

Pressmeddelande -

Lämlar kraschade samtidigt som människor och megafauna

Mot slutet av istiden dog både människor och många stora däggdjur ut i stora delar av Europa. Men även de små halsbandslämlarna försvann, vilket tyder på att klimatförändringar var boven i dramat.

De extremt köldanpassade halsbandslämlarna dog ut fyra gånger från Europa under den senaste istiden. Djuren försvann ända bort till Uralbergen, och kom sedan tillbaka tre gånger från populationer som överlevt i nordöstra Sibirien.

Det konstaterar en internationell grupp forskare, i en studie som letts från Naturhistoriska riksmuseet. Forskarna har undersökt förhistoriskt DNA i käkben från hundratals lämlar, som levde i Europa under senaste istiden, och den genetiska analysen visar att lämlarna gick igenom ett flertal utdöenden, varav det sista skedde för cirka 14.000 år sedan.

Samtidigt utdöende En annan nyligen publicerad studie tyder på att de människor som levde i Europa vid senaste istidens slut, också kan ha dött ut för cirka 14.000 år sedan, för att sedan ersättas av en ny grupp människor. Samtidigt försvann både grottlejon, ullhårig noshörning och nästan alla mammutar för gott.

Den nya studien på de små halsbandslämlarna visar överraskande att det alltså inte bara var stora däggdjur som försvann vid den här tidpunkten.

– Det är mycket intressant att det sista utdöendet hos lämlarna sammanfaller med ett utdöende hos europeiska stenåldersmänniskor och stora delar av megafaunan. Det tyder på en omfattande förändring i hela ekosystemet, troligen orsakad av en förändring i klimatet, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.

Dramatiska förändringar Lämlarnas fyra utdöenden verkar alla ha skett väldigt snabbt.
– Något stort händer, flera gånger i rad. Och det är inte människan som ligger bakom, säger Love Dalén.

– Nu kommer vi att undersöka vilket mönster vi kan se hos andra små däggdjur som inte är lika köldanpassade som halsbandslämlarna. Det kommer att ge oss en bättre bild av hur historiska klimatförändringar påverkade ekosystemen, säger studiens förstaförfattare Eleftheria Palkopoulou, tidigare doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som numera forskar vid Harvarduniversitetet i USA.

Människorna kom som bekant tillbaka till Europa, medan halsbandslämlarna på det stora hela inte återvänt efter sitt senaste utdöende. De lever numer i högarktiska områden i Sibirien, Kanada och Alaska, med bara en spillra av den genetiska diversitet de hade under istiden.


Referens: Palkopoulou et al: ”Synchronous genetic turnovers across Western Eurasia in Late Pleistocene collared lemmings”, Global Change Biology 2016. DOI:10.1111/gcb.13214.

Bilder får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa.

För mer information kontakta:

Eleftheria Palkopoulou
Forskare i zoologisk evolutionsbiologi
Telefon: +1 617 834 5898
E-post: elle.palkopoulou@gmail.com

Love Dalén
Professor i evolutionär genetik
Mobil: 070 777 27 94
E-post: Love.Dalen@nrm.se

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 542 47
Mobil: 070 868 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, IMAX- och 3D-biograf samt ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadskommunikatör 08-519 551 92
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813
Åsa Peterson

Åsa Peterson

Presskontakt Vetenskapskommunikatör Forskning och vetenskap 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet

Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige