Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Museets forskare hedrar Darwin

Med anledning av Darwinåret 2009 ger den ansedda tidskriften American Journal of Botany ut en jubileumsutgåva. Bland de inbjudna författarna finns en av museets forskare, professor Else Marie Friis. Hon forskar för att kunna förklara det som Darwin kallade ett avskyvärtmysterium -- blomväxternas till synes plötsliga uppkomst.Charles Darwin är ju evolutionsteorins fader. Men att blommorna verkade ha uppstått så plötsligt under krittiden kallade han för ett avskyvärt mysterium.

- Blomväxternas utvecklingshistoria är ännu inte förklarat, säger Else Marie Friis. Detta trots att vi hittat många fossil och vet mycket meromde tidiga blomväxternaän man visste på Darwins tid.

Forskningen har gjort stora framsteg sedan Darwin och inom blommornasgeologiska historiaär Else Marie Friis ett världskänt namn bland forskare i hennes ämne.

- Det var roligt att bli inbjuden av tidskriftens redaktör, fortsätter Else Marie. Vi valde att berätta om våra nya resultat om växter som levde samtidigt med de första blommorna. Det kan kasta en del ljus över blommornas uppkomst.

I jubileumsutgåvan beskriver hon,tillsammans med sina samarbetspartners, fyra nya släkten avutdödaväxter.De tillhören grupp avfröväxter som tidigare inte har uppmärksammats. Men de var mycket vanliga underdenna tidiga del av krittiden.

Forskarna vet nu att blommornas uppkomst inte var så plötslig som Darwin trodde men var de utvecklades från är ännu ouppklarat. Vilken växt kan först ha utvecklat blommor? Else Marie tror att vi har förklaringen när vi vet mer om omständigheterna i denna del av jordens historia. På den tiden skedde dramatiska förändringar i vegetationen och andra växtgrupper än i dag var dominerande. Men blomväxterna tog sedan över och blev den vanligaste växtgruppen tack vare deras otroliga förmåga att anpassa sig till olika förutsättningar.

De nyupptäckta växternahade frön som var millimetersmå, precis somfrön och blommor hosde första blomväxterna. Men tack vare röntgenstrålning som alstrasvid synkrotronstrålingsanlägningen SWISS LIGHT SOURCE (Paul ScherrerInstitut)nära Zürich har Else Marie Friis och hennes kollegorlyckats se fossilets inre strukturer och på så sätt kunna dra slutsatser om växternas släktindelning.

Bild och mer info finns här:

www.nrm.se/forskningsnyheter

Ämnen

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige