Skip to main content

Naturhistoriska riksmuseet blir frimärken

Pressmeddelande   •   Jan 12, 2016 12:48 CET

Årets första frimärken från Postnord sätter fokus på miljö och natur. Fem motiv har valts ut för att gestalta Naturhistoriska riksmuseets kärna – forskning, banbrytande upptäckter och vördnad för vår gemensamma miljö.

Naturhistoriska riksmuseets uppgift att stimulera intresse och öka kunskap för miljön genom forskning ligger väl i tiden. 2016 års nya frimärken uppmärksammar både föremål i museets utställningar och den forskning som våra forskare bedriver.

– Vi är väldigt stolta över att vara en del av Postnords frimärkskollektion. Det är extra roligt att frimärkena kommer just i år då vi också firar 100 år i Frescati, säger Martin Testorf, jubileumskoordinator på Naturhistoriska riksmuseet.

Under helgen den 16 och 17 januari bjuder museet in till skrivstuga där besökarna får chansen att skicka en hälsning inifrån museet. Vykorten som delas ut är Postnords motivblad och ingår i den nya frimärkskollektionen.

– Självklart vill vi att våra besökare ska bli de första att använda de nya frimärkena. Det ska bli riktigt kul att dela ut de förfrankerade korten och på så sätt få vara med om att museet tar sig från Stockholm och ut till hela Sverige, säger Martin Testorf.

Om de 5 olika motiven

1. Fostret av kvagga (Equus quagga quagga) fördes hem från Sydafrika 1775 av Linnélärjungen Anders Sparrman. Fostret är ovärderligt eftersom kvaggan är utrotad. Motivet visar också museets stora kupol som besökaren ser den från entréhallen.

2. Dinosaurieungen, en Maiasaura, är en rekonstruktion av ett 75 miljoner år gammalt fossil, funnet i USA. I bakgrunden syns en nutida kungsbräken (Osmunda regalis), en ormbunke som är i det närmaste oförändrad sedan dinosaurietiden.

3.Blomman är ett 80 miljoner år gammalt fossil som hittades i Skåne och döptes efter Sveriges drottning Silvia till Silvianthemum suecicum. Blomman kompletteras med starkt förstorade pollenkorn från maskros, vårtbjörk och en amarantväxt.

4. Dykarskalbaggen (Hydroporus figuratus) beskrevs 1826 av insektsforskaren Leonard Gyllenhaal. Andra forskare menade att Gyllenhaals fynd bara var en färgvariation, men DNA-forskning har visat att dykarskalbaggen är en egen art. Bakgrunden visar kiselalger.

5. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet var först i världen med att kartlägga mammutens hela arvsmassa med hjälp av fynd från Sibirien. Men gåtan varför mammuten dog ut för omkring 4000 år sedan är fortfarande inte helt löst.

Länk till Postnords pressmaterial

http://news.cision.com/se/postnord-sverige/r/nya-frimarken-uppmarksammar-natur-och-miljo,c9894346

Jubileum, 100 år i Frescati

År 2016 firar Naturhistoriska riksmuseet 100 år i den byggnad som även kallas Naturens palats. Mitt under brinnande världskrig restes det som fortfarande idag är Sveriges största museum. I monumental utformning med rötter i barocken och en kraftfull geometrisk jugendstil. Under jubileumsåret kommer Naturhistoriska riksmuseet berätta om banbrytande milstolpar från museets historia och förankra dem i framtiden. Födelsedagen i november kommer att firas med jubileumsvisningar och öppet hus. Mer pressinformation kommer att skickas ut löpande under året.

För ytterligare information kontakta:

Martin Testorf
Jubileumskoordinator, Naturhistoriska riksmuseet

Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, IMAX- och 3D-biograf samt ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera