Pressmeddelande -
Utsläppt gråsäl har blivit mamma
För första gången har en av de gråsälskutar som släppts ut från avelshägnet i Forsmark setts med en egen kut. ”En solskenshistoria”, enligt den ansvariga forskaren vid Naturhistoriska riksmuseet.
Ålande sig fram på mage på den karga stranden på Ölands södra udde kunde miljögiftsforskaren Anna Roos i fredags njuta av en mycket välkommen syn: gråsälen Silvia, som föddes upp i avelshägnet i uppländska Forsmark och släpptes ut i friheten som månadsgammal kut för precis 12 år sedan vid skånska Måkläppen, tumlade runt i vattnet med en alldeles egen kut.
– Jag blev rörd, säger Anna Roos, som under många år ansvarade för avelsprojektet med gråsälarna. Jag har ju jobbat väldigt nära de här sälarna och det var roligt att se hur lik Silvia var sin egen mamma både till utseende och beteende – en mycket engagerad och ”pysslig” mamma.
Det var ornitologerna vid Ottenby fågelstation som hörde av sig till Anna när de spanat in den frysmärkta sälen med kuten. Hon såg direkt på fotot vilken det var och att det var bäst att skynda sig om hon ville hinna se den: gråsälar diar sin kut i tre veckor, sedan skiljs de åt, och den här kuten var redan ganska stor.
Stärka svaga populationer
Avelsprojektet i Forsmark startade 1980 som ett gemensamt projekt mellan Naturhistoriska riksmuseet, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket och Forsmarks kraftgrupp i ett försök att rädda gråsälarna i Östersjön, som då var nere i en bottennivå på under 4.000 djur. Merparten av honorna var sterila, med missbildningar på livmodern, orsakade av höga halter miljögifter, framför allt PCB.
Sälarna i avelshägnet matades med sill från Atlanten, där halterna av miljögifter var lägre. Sammanlagt 31 kutar släpptes ut från hägnet, för att stärka de svaga populationerna i södra Östersjön.2006 hade stammen återhämtat sig så pass att projektet kunde läggas ner. Idag finns över 30.000 gråsälar i Östersjön.
– Det som räddade sälarna i Östersjön var framför allt förbudet mot PCB, att jakten stoppades och att man inrättade sälskyddsområden. Lokalt kan även utsättningarna av friska kutar ha haft stor betydelse, säger Anna Roos.
Helgens spaning är första gången de utsläppta kutarnas lyckade reproduktion kunnat dokumenteras.
För mer information kontakta
Anna Roos
Telefon: 08 5195 4223
E-post: anna.roos@nrm.se
Micha Gribjers och Magnus Hellström
Ottenby fågelstation
Telefon: 0485 661 093
Michaela Lundell, vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4247
E-post: michaela.lundell@nrm.se
Pressbilder får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa.
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, IMAX- och 3D-biograf samt ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
