​Ny studie betonar anhörigas behov av olika former av stöd

De anhörigas börda minskade, kunskapen om sjukdomen och behandlingen ökade och förmågan att klara situationen förbättrades. Det framgår av en litteraturgenomgång där man granskat vetenskaplig forskning kring stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

Bakom litteraturstudien står Mats Ewertzon, filosofie doktor i medicinsk vetenskap och lektor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm, och Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet samt FoU-ledare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Issues in Mental Health Nursing som utges av det brittiska förlaget Taylor & Francis.

Större vetenskaplig höjd

Mats Ewertzon har tidigare, på uppdrag av Nka, sammanställt en kunskapsöversikt inom området som utkom 2015. Den nya litteraturstudien utgår delvis från samma material, men har bland annat kompletterats med en litteratursökning för ytterligare fyra år.

–En annan skillnad är att vi enbart tagit med studier som varit publicerade i vetenskaplig litteratur. Detta innebär att underlaget har en tydligare vetenskaplig förankring. Totalt ingår 42 olika studier där forskare på olika sätt utvärderat stöd till anhöriga, förklarar Mats Ewertzon.

Samverkan en nyckelfaktor

Resultaten från den nu aktuella studien slår fast att det är viktigt med professionellt stöd till anhöriga, men lika betydelsefullt är stöd från andra anhöriga, det vill säga personer med egen erfarenhet.

–Det är alltså viktigt att ideella organisationer får möjlighet att samarbeta med professionen. Om man samverkar kring stödinsatserna kan allas kompetens tas tillvara, och då uppnås också den bästa effekten, konstaterar Mats Ewertzon, som också vill lyfta fram det stöd som olika trossamfund kan förmedla.

Av studien framgår att det finns många olika stödformer riktade till anhöriga; stödet kan vara individuellt eller i grupp, strukturerat eller icke-strukturerat, indirekt eller direkt.

Som exempel på stöd kan nämnas information, utbildning och samtal, liksom att få vara delaktig i den närståendes vård och omsorg. Ett bra bemötande från vårdpersonalen kan också upplevas som ett viktigt stöd för anhöriga och minska känslan av utanförskap gentemot vården.

-Det viktiga är att stöd till anhöriga utformas på ett flexibelt sätt utifrån varje individs unika behov, betonar Mats Ewertzon.

Identifiera kunskapsluckor

Insatserna som Mats Ewertzon granskat i litteraturstudien är exempel på olika former av stöd, vilket gör att det är svårt att jämföra dem. Det går därför inte att säga vilken enskild metod som är mest effektiv, men det har inte varit syfte med vare sig studien eller kunskapsöversikten, betonar Mats Ewertzon.

-Avsikten är att istället att kartlägga vilken kunskap det finns på området och var det finns kunskapsluckor, förklarar han.

Han konstaterar att den nya studien bekräftar de övergripande slutsatser som den tidigare kunskapsöversikten kommit fram till.

– Vi kan också se att det fortfarande finns kunskapsluckor, till exempel när det gäller forskning om det viktiga stöd som idéburna organisationer ger. Här behövs fler studier, säger Mats Ewertzon.

Större spridning

Hans förhoppning är nu att studien och dess slutsatser ska spridas internationellt i den vetenskapliga världen.

–Att ta fram kunskapsöversikten innebar mycket arbete, bland annat ingick över 800 studier i den allra första granskningen. Kunskapsöversikten nådde dock inte ut internationellt och därför kändes det angeläget att komplettera materialet och omarbeta det till en vetenskaplig studie, säger Mats Ewertzon.

Men arbetet har redan nu gett ringar på vattnet. Tre nya fördjupningsstudier har startat. I en av dessa utvärderar man vårdmodellen Resursgrupps-ACT ur ett anhörigperspektiv.

Ewertzon, M., Hanson E. (2019). Support interventions for family members of adults with mental illness: a narrative literature review, Issues in Mental Health Nursing, https://doi.org/10.1080/01612840.2019.1591547

Text: Barbro Falk