Nyhet -
Samverkar för att hjälpa barn i sorg
När någon i familjen dör blir inget som det tidigare var. Barn och unga kan tycka att det är till stor hjälp att träffa andra som varit med om samma sak, som vet hur det känns och hur det påverkar livet. I Dalarna samarbetar flera aktörer med att erbjuda stödgrupper för barn och unga som mist en förälder eller ett syskon. Arbetet heter Barn och unga i sorg.
– Forskning visar att det är hälsofrämjande för barn och unga att träffa andra som varit med om samma sak. Barnen får redskap för att hantera händelsen, vilket normaliserar situationen och de förstår att det inte är konstigt att man känner som man gör, säger Maria Näslund, diakn vid Sjukhuskyrkan i Falun.
Arbetet startade senhösten 2007 när en liten grupp personer med olika
yrkesbakgrunder träffades vid Faluns sjukhus, för att under ett
informellt möte helt enkelt konstatera att det var dags att göra något
för att hjälpa barnen som mist en förälder eller ett syskon.
– Vi
kunde inte vänta längre, utan det var dags att hitta former för att
hjälpa de här barnen. Vi hade sett hur svårt det är att vara barn som
anhörig.
Samarbete betyder mycket
Barn och unga i sorg är ett samarbete mellan Landstinget Dalarna,
Sjukhuskyrkan, Svenska kyrkan och Rädda barnen. Första gruppen startade
hösten 2009. Arbetet grundar sig numera i att det finns ett lagstadgat
ansvar för hälso- och sjuk-vården att ge barn som anhöriga information,
råd och stöd.
– Samarbetet betyder otroligt mycket utifrån de
sammanhang vi jobbar i allihop. Alla fångar upp barnen på sina
arbetsplatser och på olika sätt. Det är spännande och roligt att jobba
tillsammans, då vi alla har olika kompetenser och erfarenheter, säger
Maria och be-rättar att drygt femtio barn deltagit i arbetet sedan
starten.
Många stödgrupper runt om i landet vittnar om att det är svårt att hitta barnen, något som även varit ett problem i Dalarna.
–
Det var ett problem till en början, mycket på grund av de geografiska
avstånden och att vårdpersonal byts ut. Men vi sprider ständigt
information på klinikerna om att vi finns och skolorna får information
om oss varje termin. Det arbetet ger ringar på vattnet, berättar Pia
Jogér, kurator vid Landstinget Dalarna.
Förebyggande hälsovård
Stödgrupperna är åldersindelade i förskolebarn upp till unga vuxna
och det ska ha gått minst ett halvår sedan familjemedlemmen avled. De
som leder grupperna arbetar som diakoner, församlingspedagoger,
kuratorer och sjuksköterskor
och har gått stödgruppsledarutbildning hos Ersta Sköndal Högskola. De
arbetar utifrån en modell från Rädda barnen som följer en plan med
teman, struktur och innehåll under åtta träffar.
– Det är
förebyggande hälsovård som handlar om att behålla barnens fysiska och
psykiska hälsa. Det är ingen behandlande verksamhet, men kan ha
terapeutisk och läkande effekt.
I modellen får barnen uttrycka sig genom bild, musik och rörelse.
Under gruppträffen fikar man tillsammans och har en prathörna. Barnen
har med sig musik, texter eller annat som berör temat, som de fått veta
innan. De får tänka högt utifrån teman som: "Vem dog och hur?",
"Begravning", "Mitt nätverk", "Farväl", "Vad händer efter döden?"
och"Känslor".
– När vi pratar om känslor har vi "Arga lådan" till
hjälp. Det är en trälåda med porslin som vi använder för att jobba med
att hitta starka känslor, som till exempel ilska. Vi berättar att det
ibland inte är så lätt att vara arg när man är i sorg, men att vi kan
kkänna på den känslan och så får barnen kasta porslinet i lådan. En
tonårspojke sa att han inte hade insett hur arg han var och att det var
skönt att sätta ord på det och känna ilskan, berättar Maria.
Möjlighet att utveckla
Samtidigt som barnen befinner sig i stödgrupperna erbjuds även
föräldrarna att delta i en föräldragrupp i rummet bredvid, något som
både föräldrar och barn uppskattar.
– Det är skönt för barnen att veta att mamma och pappa också får stöd, menar Maria.
När Landstinget Dalarna nu deltar i det nationella utvecklingsarbetet
Barn som anhöriga kan man vidareutveckla och utöka verksamheten i norra
delen av länet med Mora som bas. Tidigare var alla välkomna till Falun,
men det geografiska avståndet har gjort det svårare för barn från norra
delen att delta. Det satsas även på fördjupning av kompetens, metoder
och pedagogik.
– Jag ser väldigt positivt på framtiden då det här är
ett jobb som gjorts från grunden med en styrgrupp, vilket inte gör att
det står och faller med eldsjälar. Vi vet också att barn och unga även i
framtiden kommer att förlora syskon och föräldrar, och därför är det
viktigt att detta arbete får fortsätta, avslutar Pia.
TEXT: KAROLINE ÖDELL, Nationellt kompetenscentrum anhöriga