Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Viktig hälsoekonomisk analys

Att växa upp med missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom ger allvarliga konsekvenser för barns hälsa, skolgång och arbetsliv. En ny forskarrapport visar även att det finns stora samhällsvinster att göra, 35 miljarder årligen, om ohälsan i gruppen kan sänkas till samma nivå som i övriga befolkningen.

På uppdrag av Socialstyrelsen har forskare följt utvecklingen i livet för totalt över en halv miljon barn upp i dryga 30-årsåldern. Omkring åtta procent hade en förälder som vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. Registerstudien visade att dessa barn mer sällan fullföljde skolan och att de i vuxen ålder i högre utsträckning riskerade att bli beroende av försörjningsstöd. De löpte även betydligt högre risker att utveckla eget missbruk eller psykisk ohälsa samt att dö i förtid.

-Vi känner väl till de svårigheter som en uppväxt med missbruk och psykisk sjukdom kan ge. Nu får vi också ett samhällsekonomiskt perspektiv som beskriver omfattningen av dessa problem, säger Socialstyrelsens utredare Merike Hansson.

Långsiktiga samhällsvinster
Inom ramen för samma regeringsuppdrag presenteras i dagen hälsoekonomisk studie från Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Utifrån beräkningarna uppskattas att denna grupp barn, de åtta procent som växt upp med allvarligt missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom i familjen, i vuxen ålder står för omkring en fjärdedel av samhällets årliga kostnader för psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och narkotika. Totalt rör det sig om 52 miljarder kronor. Delar man upp siffran står psykisk sjukdom för 29, alkoholmissbruk för 15 och narkotikamissbruk för 8 miljarder årligen. Merparten utgörs av indirekta kostnader i form av produktionsbortfall vid sjukskrivning, förtidspensionering och för tidig död.

- Hela 35 miljarder kan enligt forskarna härledas till denna relativt lilla grupps överrepresentation av psykisk sjukdom och missbruk. Förutom nödvändigheten att värna om enskilda barns och ungas hälsa och framtid finns också stora samhällsvinster att göra, säger Lennart Magnusson,verksamhetsledare Nka och docent vid Linnéuniversitetet.

Förebyggande insatser
Barn och unga som växer upp i familjer med psykisk sjukdom och missbruk har rätt till information, råd och stöd. Det behövs ett ökat familjeperspektiv och bättre samordning inom socialtjänsten samt med hälso- och sjukvårdens insatser. Skolan har stor betydelse som skyddsfaktor. Vid Socialstyrelsens seminarium En barndom med missbrukoch psykisk ohälsa i familjen – hur gör vi skillnad?som hålls i Almedalen i dag diskuterar forskare, beslutsfattare och berörda vilka förebyggande insatser som är mest effektiva för att bryta mönster och minska riskerna för att barn och unga utvecklar egen psykisk ohälsa eller missbruk.

- Vi vet i dag mycket om vilka konsekvenser det får för barn och unga att växa upp med en förälder med missbruk eller psykisk sjukdom. Nu sprider vi den kunskapen och välkomnar fler att delta i samtalet om hur samhället bäst förebygger risker och hur vi ger nästa generation ett bättre stöd, säger Merike Hansson.

Ämnen

Kontakter

Lennart Magnusson

Lennart Magnusson

Verksamhetschef Nationellt kompetenscentrum anhöriga 0480-418021

Relaterat innehåll

Vi vill verka för ett anhörigvänligt samhälle

Nationellt kompetenscentrum anhöriga ska skapa en nationell överblick över området anhörigfrågor. Vi vill verka för ett anhörigvänligt samhälle där erfarenheten och kunskapen hos anhöriga tas tillvara. Inom vård och omsorg är anhöriga en viktig del i att vården av patienter/omsorgstagare blir så bra som möjligt och vi vill arbeta för att anhöriga ses och bemöts med respekt.

Nka samlar in, strukturerar och sprider forskningsresultat, kunskaper och erfarenheter inom området. Vi stödjer utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation.