Skip to main content

Arktis: Ryssland och USA betonar samarbetet

Pressmeddelande   •   Dec 16, 2013 13:48 CET

Det finns inte någon militär spänning i Arktis. Utmaningarna handlar om klimatförändringarna och de måste lösas genom samarbete. Det sade både Rysslands och USA:s ambassadörer under ett seminarium om Arktis i riksdagen.

Maj 2013 lämnade Sverige över ordförandeklubban i Arktiska rådet till Kanada, efter två års ordförandeskap. Vid seminariet i riksdagen 12 december summerades vad som åstadkommits och vilka utmaningar och möjligheter som finns nu.

Vid seminariet fick Sverige mycket beröm för hur man hanterat uppdraget av både USA:s ambassadör Mark Brzezinski och hans ryske kollega Igor S Neverov.

- Det skulle vara bra om allmänheten fick kännedom om hur mycket enighet det är  i arbetet med Arktis, sade ambassadör Igor S Neverov.

Håkan Johansson, ordförande Sametingets styrelse, som också var på plats, gladde sig åt att de båda ambassadörerna talade om att ta hänsyn till klimatförändringar och att samarbeta.

- Att Ryssland och USA har en dialog är helt avgörande, sade Håkan Johansson.

Mark Brzezinski pekade också på att detta är en prioriterad fråga och att Barack Obamas besök i  Sverige bland annat var kopplat till engagemanget i Arktis. Mark Brzezinski tycker att Sverige har gjort ett bra arbete med att få till konsensus i Arktiska rådet. Det är något som USA vill föra vidare när de tar över efter Kanada år 2015. USA vill också lägga vikt att stärka forskningen.

- Vi vill veta om de förändringar som nu sker i Arktis är kopplade till utsläpp på 70-talet, 80-talet eller 90-talet. Vi önskar att vetenskapsmän ska intressera sig för dessa förändringar. 

Beslutsorganisation

Gustaf Lind, Sveriges arktiska ambassadör, pekade på olika saker som han anser har skett under ordförandeskapet som är positiva. En är att rådet har blivit en viktigare instans.

- Vi har gått från decision- shaping till decision-making. Tidigare var rådet till stor del en vetenskaplig instans. Nu använder vi det vetenskapliga underlaget till att komma med rekommendationer, som är möjliga att följa upp.

Den allvarliga situationen på Arktis, med rapporterat isminimum har också lett till att rådet blivit viktigare.

- Arktiska rådets stater har förstått att vi måste förändra oss och skapa en skarpare organisation, sade Gustaf Lind.

En vetenskaplig utvärdering av det svenska ordförandeskapet ska komma, men är ännu inte klar.

- I väntan på utvärderingen kan vi i alla fall se att vi nådde fram på nästan alla punkter med det som vi hade föresatt oss att göra, sade Gustaf Lind.

Ett konkret mål som nåtts är ett avtal om samarbete vid oljeutsläpp mellan de arktiska staterna. Det har också upprättats en handlingsplan för att skydda den biologiska mångfalden i området.

Ett annat viktigt mål är att få ner utsläppen av sot. Förhandlingar pågår just nu om detta.

- Vi har jobbat väldigt intensivt med denna fråga. Koldioxidutsläppen som påverkar Arktis är ju generellt sett inte kopplade till vad som händer i Arktis, så det är svårt för rådet att påverka. Men om man får ner sotutsläppen så har vi mycket att vinna regionalt, sade Gustaf Lind.

Efter framträdandena från ambassaderna från Ryssland, Sverige, USA och Norge, följde en debatt med svenska politiker, forskare, en miljöjournalist och Håkan Jonsson från Sametinget. I den debatten framkom mer kritiska tongångar.

Håkan Jonsson från Sametinget tror inte på talet om att utnyttja naturresurser på ett hållbart sätt.

- Det låter fint, men det kan bli väldigt fel, sade han.

Per Nordström, Stockholms universitet, som satt i publiken, hade en fråga i liknande riktning.  

- Varför inför man inte förbud mot oljeborrning i Arktis, oljeplattformarna läcker ju hela tiden?

Skyddade områden – inte förbud

Gustaf Lind, svarade att rådet inte har något sådant mandat, men däremot jobbar man med skyddade områden.

Josefin Skerk, Sametinget, som också satt i publiken, förstod inte det resonemanget.

- Skyddade områden i all ära, men det fungerar inte vid ett oljeläckage. Om det är någonting som vi vet så är det att allting rör sig.   

Rasmus Ole Rasmussen, forskare från NORDREGIO, tyckte å sin sida att Arktis, i jämförelse med andra områden, är skyddat ur ett miljöperspektiv.

- I Arktis finns en internationell kontroll. Om jag var miljöaktivist skulle jag hellre åka till Afrika och se vad oljebolagen gör där.

Rasmus Ole Rasmussen anser att det viktigaste nu, när det gäller Arktis är, är de fyra miljoner människor som bor i området och att de ska se möjligheterna att leva där.  

- Det är en nedgång i befolkningen. Många flyttar. De ser inte någon framtid i Arktis och flyttar för att utbilda sig. Den utvecklingen har hittills framför allt gällt tjejer, men nu börjar vi se samma utveckling när det gäller killarna. 

- Jag tycker att vi ska säkra att folk har möjligheter att bo kvar, sade Rasmus Ole Rasmussen.

Hans Wallmark, vice ordförande för Nordiska rådets svenska delegation, avslutade seminariet. Precis som den ryske ambassadören ville han uppmärksamma det som har åstadkommits som inte verkar ha kommit till allmänhetens kännedom. Han tog som exempel överenskommelsen i Kiruna.

- Istället för att tala om det som åstadkoms så rapporterades det om Carl Bildts kofta. Jag kan bara beklaga det svaga mediala intresset, sade Hans Wallmark.  

Fotnot:
I panelen deltog, Sofia Arkelsten, utrikesutskottets ordförande (M), Jennie Nilsson (S), ledamot i näringsutskottet, Håkan Jonsson, ordförande Sametingets styrelse, Tom Juslin, journalist och mottagare av Nordiska rådets journaliststipendium för reportageresan Klimatresan, Rasmus Ole Rasmussen, senior research fellow, NORDREGIO

I ambassadörernas samtal deltog Frode Solberg från Norge, minister Norges ambassad.

Seminariet arrangerades av Nordiska rådets svenska delegation, svenska ordförandeskapet för Arktiska rådet och Norden i Fokus, Nordiska ministerrådets informationskontor.
Nordiska ministerrådets informationskontor - Norden i Fokus ger den nationella debatten en nordisk vinkel. Vi arrangerar seminarier och debatter om aktuella ämnen inom politik, miljö, näringsliv och kultur. Vi vänder oss i första hand till tjänstemän, politiker, journalister och intresseorganisationer.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera