Skip to main content

Läsning och samtal – presentation av lärares aktionsforskning

Pressmeddelande   •   Jun 20, 2019 11:40 CEST

Charlotta Melander, Sara Viklund, Ulrika Bergmark och Ann-Charlotte Dahlbäck är stolta över sina forskningsresultat.

Under tisdagen presenterade lärare från Böle, Svensbyn och Strömbacka sina resultat av gemensam läsning av skönlitteratur och bearbetning av det lästa i litteratursamtal. Lärarna har under ett års tid bedrivit aktionsforskning i ämnet svenska med fokus på läsning. Ulrika Bergmark, skolforskare, har varit stöd till lärarnas arbete parallellt med sin egen forskning som fokuserar på lärares professionella utveckling och lärande genom projekten.

Piteå kommuns satsning på forskning i skolan baserad på lärares egen praktik är omfattande. Två forskningsprojekt pågår parallellt i samarbete med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, en magisterutbildning erbjuds verksamma lärare på kvartsfart och fem aktionsforskningsprojekt drivs av lärare för att utveckla undervisningen. Två av projekten inom läsning presenterades under tisdagens seminarium. Ett hundratal lärare fanns på plats för att ta del av presentationerna.

Läslust och strukturerat arbetssätt
– Vårt syfte med aktionsforskning var att skapa läslust på lågstadiet och utveckla samtal kring texterna, berättar Ann-Charlotte Dahlbäck, specialpedagog Böleskola, och Anna Brännström, förstelärare Svensby skola.

– Vi har arbetat efter en metod där alla elever får prata, inget är rätt eller fel och man får tycka vad man vill och har rätt att ändra åsikt. Vi har varit neutrala i vår respons. Eleverna har också arbetat med att skriva loggböcker för att få ner sina tankar på pränt.

En viktig del i båda forskningsprojekten har varit att samla alla lärare regelbundet för att gemensamt reflektera och lära av varandra. Förutom detta har Ulrika Bergmark träffat varje lärargrupp en gång per månad och dessa träffar har spelats in och transkriberats för att möjliggöra ytterligare analys av arbetet.

– Vi har lärt oss oerhört mycket. Genom den här samtalsmodellen har engagemanget för läsning och samtal ökat hos eleverna och vi har blivit bättre samtalsledare. Organisationen runt om processen är också jätteviktig, säger Ann-Charlotte Dahlbäck.

Att mötas i texter ger ökat läsintresse
Sara Viklund och Charlotta Melander, svensklärare vid Strömbackaskolan, har tillsammans med 13 kollegor arbetat med gemensam läsning och litteratursamtal på gymnasiet under ett års tid.

– Vår utgångspunkt var det motstånd mot att läsa skönlitteratur som finns hos många elever, berättar Sara.

– Därför har vi valt att arbeta strukturerat med litteratursamtal varje vecka och våra elever har fått samtala i grupp om texten de läst under veckan som gått. Ofta har de fått ett uppdrag inför läsningen, till exempel att välja musik till en scen i boken eller formulera en fråga till huvudkaraktären. Då har vi börjat samtalet med utgångspunkt i uppdraget för veckan.

– Vi märker också stor skillnad på samtalen om vi som lärare väljer en bok som vi inte läst, då sitter inte vi med facit och kan delta i samtalet på ett helt annat sätt, säger Charlotta.

Cirka 530 samtal har genomförts under projekttiden med max 15 personer i varje grupp.

– Vår roll som lärare är att föra samtalet tillbaka till texten om eleverna svävar iväg.

Tid för reflektion och kollegiala vinster
Och resultaten? Läsintresset bland gymnasieeleverna har blivit större och samtalen har bidragit till att de förstår texterna bättre. Många elever upplever det som positivt att lämna mobilen för en stunds läsning. De har lärt sig lyssna, känna gemenskap och få nya perspektiv.

Lärarna i båda forskningsprojekten vittnar om stora vinster kollegialt och hur de lär sig av varandra.

– Att träffas varje vecka för att reflektera tillsammans med våra kollegor har varit oerhört värdefullt för vår utveckling som lärare.

– Jag kan i min forskning se att lärarna har utvecklat både vetenskapliga och pedagogiska kunskaper som gör att de förstår sin undervisning bättre och att de också hittar sätt att utveckla den, säger Ulrika Bergmark.

Kristina Hansson, vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen, summerar dagens presentation:

– Ni har genom ert arbete i projekten skapat en lärarsituation som är lärande. Ni har tagit greppet om elevernas lärande genom litteratursamtal i undervisningen och därmed stärkt er förmåga att utifrån era professionella omdömen bedöma elevernas utveckling och kunskaper.

Ulrika Bergmarks forskning om lärares professionella utveckling och lärande genom aktionsforskning kommer att publiceras under nästa år.

Piteå - det är hit man kommer när man kommer hem. Granne med Sveriges riviera och ett stenkast från fjällen. Välkommen!

www.pitea.se