Skip to main content

​Mätning och uppdaterade rutiner minskar risken för legionella på vård- och omsorgsboenden

Pressmeddelande   •   Dec 04, 2019 09:01 CET

Det vanligaste smittstället är duschen och rutiner för egenkontroll som regelbunden spolning av varm- och kallvatten sänker halterna av bakterien.

Under hösten har vattenprover tagits från samtliga vård- och omsorgsboenden i Piteå kommun. Det är en del av ett projekt som Miljö- och hälsoskydd genomfört under våren 2019. I de fastigheter där värdena bedöms vara för höga kommer de att åtgärdas och nya prover kommer att tas.

I Sverige finns inga gränsvärden angivna för legionella i tappvattensystem. Piteå kommun har valt att följa folkhälsomyndighetens rekommendationer och kommer att sätta in åtgärder utifrån det. I mätningarna har vattenproverna tagits på den sämst placerade duschen i respektive fastighet, vilket normalt sett ska vara det tappställe som har bäst förutsättningar för legionellabakteriernas tillväxt.

- Där vi bedömer att vi ligger för högt kommer vi att utföra åtgärder. Efter åtgärderna tas nya prover från samma tappställe som tidigare för att ha en referens, dessutom tas ytterligare ett prov i en annan del av fastigheten. När värdena kommit ner under det av folkhälsomyndigheten rekommenderade aktionsvärdet kommer kontrollerna att glesas ut, säger Jonas Pettersson, Fastighets- och serviceförvaltningen.

Uppdaterade rutiner för egenkontroll

Det finns redan idag gällande rutiner för egenkontroll på kommunens boenden och i samband med mätningar och uppföljningar kommer de att ses över för att enklare kunna följa upp egenkontrollen. Det vanligaste smittstället är duschen och regelbunden spolning av varm- och kallvatten sänker halterna av bakterien.

- Vi har idag rutiner för legionella och vi har inga konstaterade fall där en vårdtagare har insjuknat av Legionellabakterien. Vi kommer tillsammans med fastighetsavdelningen att ta fram ett förtydligande av våra rutiner för att minimera tillväxten av bakterien, säger Leena Lejon, områdeschef äldreomsorgen.

Legionella

Legionella förekommer naturligt i miljön, framförallt i sötvatten men även i bräckt vatten och har dessutom påvisats i jord och kompost. I dessa naturliga miljöer utgör legionella sällan någon risk för smitta. För att åstadkomma en tillväxt som ger halter där legionella uppenbarligen innebär en risk för infektion krävs att bakterierna etablerar sig i ett konstruerat vattensystem.

Vad är legionärssjuka och pontiacfeber?

Legionellabakterier kan orsaka två olika sjukdomar, legionärssjuka och pontiacfeber.

Människor kan bara få legionärssjuka genom att aerosol (små vattendroppar), som innehåller legionellabakterier, andas ned i lungorna. Sjukdomen smittar inte från person till person. 

Man får inte heller legionärssjuka genom att dricka vatten. De vanligaste spridningsvägarna för legionellabakterier anses vara dels duschar, dels öppna kyltorn placerade på taket till byggnader. 

Legionärssjuka är en lunginflammation. Det första större utbrottet i Sverige var 1979 och spårades till ett varuhus i Västerås. Därefter har ett flertal utbrott konstaterats. De flesta fallen är dock sporadiska.

De senare förekommer i industrin, men är numera ovanliga i Sverige i övrigt. Bland övriga källor som uppmärksammats kan nämnas luftfuktare, prydnadsfontäner, där vattnet blivit soluppvärmt och bubbelbad. Efter exponering tar det 2-10 dygn (i regel 3-6 dygn) för symtomen att visa sig. Legionärssjuka yttrar sig som lunginflammation, vanligtvis med hög feber, huvudvärk, muskelvärk och diarré. Sjukdomen kan vara allvarlig, särskilt för gamla människor. De flesta återhämtar sig helt, vilket dock kan ta lång tid.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Legionella, Risker i VVS-installationer, En handbok utgiven av VVS-Installatörerna Författare: Göran Stålbom och Rolf Kling

Piteå - det är hit man kommer när man kommer hem. Granne med Sveriges riviera och ett stenkast från fjällen. Välkommen!

www.pitea.se