Blogg: Fossilfrihet på väg

Efter lång väntan har Den äntligen levererats! Utredaren Tomas B Johansson överlämnade i början av veckan sitt betänkande om fossiloberoende vägtrafik till år 2030 till Anna-Karin Hatt, efter ungefär 18 månaders utredande. Sannolikt är detta den mest omfattande utredningen under senare år, som totalt omfattar ca 1 100 sidor.

Rapporteringen i media har varit ganska generell, med få detaljer. Jag tänkte därför ge en något mer ingående beskrivning av utredningens förslag, främst de som har bäring på elektrifiering av fordon och därtill hörande infrastruktur. En del förslag är relativt utförliga, vissa även med förslag på författningstext. Andra är betydligt mer kortfattade och i många fall påpekas att ytterligare utredning krävs.

Jag vill inleda med ett citat från utredningen, som är mycket glädjande: ”Utredningen bedömer att alla typer av fordon behöver bli väsentligt energieffektivare och att en betydande grad av elektrifiering bör eftersträvas.”

Det förslag som sannolikt kommer att påverka marknadsintroduktionen av elfordon mest fram till år 2020 är systemet för bonus eller malus vid nybilsköp. Utredningen föreslår här två alternativa spår (utan att särskilt rekommendera någotdera), där båda sägs ha ”bonus-maluskaraktär”.

Alt 1. Bonus-malussystem med miljöbonus och registreringsskatt som innebär att fordon med CO2-utsläpp under brytpunkten 120 gram får en bonus vid inköp, samtidigt som fordon över brytpunkten får en malus (straff) genom registreringsskatt. Utredningen föreslår att varje gram koldioxid värderas till 400 kr. Detta innebär en bonus på 48 000 kr för rena elbilar och 28 000 kr för laddhybrider (vid 50 gr CO2/km), samtidigt som en bil med utsläpp på 160 gr CO2/km påförs registreringsskatt på 16 000 kr. Det öppnas också för en tilläggsbonus på 15 000 kr för bränsleflexibilitet, vilket alla laddbara bilar kan tillgodoräkna sig. Totalt kan en elbil alltså erhålla 68 000 kr i bonus, och en laddhybrid totalt 48 000 kr. Brytpunkten skall successivt flyttas nedåt, för att år 2020 nå 90 gram. 

Alt 2. Utveckling av dagens koldioxiddifferentierade fordonsskatt och supermiljöbilspremie. Supermiljöbilspremien föreslås öka till 70 000 kr för elbilar och 50 000 kr för laddhybrider, samtidigt som fordonsskatten höjs för fordon med högre CO2-utsläpp. I tillägg till ovan föreslås också att förmånsvärdet koldioxiddifferentieras.

För båda alternativen föreslås att en kontrollstation upprättas år 2018.

Oavsett vilket system ovan som eventuellt införs (utredningen pekar på 1 jan 2015 som lämplig tidpunkt för ikraftträdande) föreslås att supermiljöbilspremien, omgående och utan att avvakta remissbehandling, höjs till 70 000 kr för elbilar och 50 000 kr för laddhybrider.  

På tunga sidan föreslår utredningen en miljölastbilspremie för tunga hybrid- och ellastbilar samt lastbilar som kan gå på gas eller etanol. Utredningen föreslår att Transportstyrelsen i samråd med Trafikverket tar fram slutligt förslag på författningstext. Utredningen föreslår även att det utreds hur miljöbussar kan främjas ytterligare för att snabba på elektrifieringen av busstrafiken. Premien föreslås uppgå till ca 250 000 kr, att sedan sänkas med 25 000 kr per år.

För elektrifiering av tung trafik konstaterar utredning också att den innovationsupphandling av de första försöken med korta sträckor av elektrifierad landsväg som Trafikverket nu genomför under de närmaste åren parallellt bör följas av fler så att underlag för ett eventuellt beslut om elektrifiering av delar av det nationella vägnätet kan tas inom cirka 2020.

Vad gäller laddningsinfrastruktur finns ett antal förslag. Bland annat föreslås att ett investeringsstöd införs för att stimulera utbyggnad av normalladdningsplatser. Stödet föreslås uppgå till 50 % av investeringskostnaden, dock maximalt 20 000 kr. För att få stöd ska laddplats vara utrustad med minst ett uttag för mod 3 typ 2. Stödet föreslås omfatta maximalt 10 000 installationer. Ett eventuellt stöd till snabbladdning bör enligt utredningen skyndsamt utredas separat av Energimyndigheten och Trafikverket. 

Utredningen föreslår att en nationell samordnare för laddningsinfrastruktur utses av Energimyndigheten, samt att myndigheten skyndsamt ska ta fram råd och rekommendationer för installation av laddstationer. Vidare bör regeringen uppdra åt Boverket att utforma byggregler så att större parkeringar vid ny- eller ombyggnad förses eller förbereds för installation av laddplatser. Det bör även skyndsamt undersökas hur laddning av elbilar på arbetsplatsen kan hanteras skattemässigt så att skattereglerna inte utgör ett administrativt hinder.

Slutligen föreslås att Konsumentverket får i uppdrag att införa energimärkning av lätta fordon, enligt samma modell som idag finns på vitvaror. Klicka här för att se exempel på hur märkningen kan se ut.

Vad gäller övriga förslag i utredningen som ej rör elektrifiering kan nämnas vidare utredning av kilometerskatt för tunga fordon, höjd energiskatt på diesel i tre steg, utvecklad kvotplikt för att utöka användandet av biodrivmedel samt en prispremiemodell för att stimulera och skapa stabila förutsättningar för ytterligare produktion av biodrivmedel. 

Utredningen är nu alltså överlämnad till Anna-Karin Hatt, som fått sin julläsning tryggad. Det återstår att se vilka förslag som regeringen tar till sig. 

/ Olle Johansson, VD Power Circle