Studie visar att Repatha minskar plackbildning vid kranskärlssjukdom

Resultat från en studie på närmare 1 000 patienter med kranskärlssjukdom visar att behandling med PCSK9-hämmaren Repatha minskar uppbyggnaden av plack i kranskärlen även vid optimerad statinbehandling.

– Det här är mycket hoppingivande mot bakgrund av att åderförkalkning är den viktigaste bakomliggande orsaken till hjärt-kärlsjukdomar som i sin tur är den vanligaste dödsorsaken i världen, säger Matthias Götberg, hjärtläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och svensk huvudprövare i studien.

Ateroskleros, eller åderförkalkning som det ofta kallas, är den största riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom som enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är den vanligaste dödsorsaken i världen. Nu meddelas de första resultaten från fas III-studien GLAGOV (GLobal Assessment of Plaque ReGression with a PCSK9 AntibOdy as Measured by IntraVascular Ultrasound) som visar att behandling med Repatha inte bara minskar det ”onda” LDL-kolesterolet, utan också påverkar den underliggande processen som leder till att plack byggs upp i kärlen.

– Vi vet sedan tidigare att patienter som fått behandling med statiner och på så vis minskat mängden ateroskleros löper påtagligt mindre risk att drabbas av hjärt-kärlhändelser, säger Matthias Götberg. Det vi nu lyckats visa i GLAGOV-studien är att sänkning av LDL-kolesterol genom PCSK9-hämning minskar plackbildningen även hos patienter som redan får optimerad statinbehandling.

Såväl det primära som de sekundära effektmåtten i GLAGOV har uppnåtts. De fullständiga resultaten av GLAGOV kommer att presenteras vid American Heart Association‎ Scientific Sessions i New Orleans den 15 november.

GLAGOV-studien
GLAGOV (GLobal Assessment of Plaque ReGression with a PCSK9 AntibOdy as Measured by IntraVascular Ultrasound) är en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad fas III-multicenterstudie som utvärderar effekten av PCSK9-hämmaren Repatha (evolocumab) gällande koronar ateromvolym hos 968 patienter med kranskärlssjukdom som får optimerad statinbehandling. Patienterna randomiserades till att få subkutana injektioner månadsvis med antingen Repatha 420 mg eller placebo (overksam substans). Mängden plack i hjärtats kranskärl (ateromvolymen) mättes med intravaskulärt ultraljud, en högupplöst avbildningsteknik som möjliggör kvantifiering av aterom (plack) i kranskärlen.

Det primära effektmåttet i GLAGOV är den procentuella förändringen i ateromvolym (PAV) från baslinjen till vecka 78 jämfört med placebo. De sekundära effektmåtten inkluderar PAV-minskning från baslinjen; förändring i total ateromvolym (TAV) från baslinjen till vecka 78; och minskning från baslinjen i TAV.

Kort om kolesterol
Det finns två huvudsakliga sorters blodfetter – kolesterol och triglycerider. Kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner medan triglyceriderna används som energi. Om blodfetterna blir för höga kan fett börja lagras inne i blodkärlen vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Normalt talar man om det ”onda" LDL- respektive det ”goda" HDL-kolesterolet. Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men även kost och fysisk aktivitet spelar in. LDL-kolesterol är en mycket väldokumenterad och viktig riskfaktor vid bedömning av högriskindivider, till exempel patienter som gått igenom en hjärt-kärlhändelse såsom stroke eller hjärtinfarkt. Halten av LDL-kolesterolet bör hos denna patientkategori inte överstiga 1,8 millimol per liter.

Det europeiska godkännandet av Repatha avser behandling av vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär [HeFH]) eller blandad dyslipidemi, som komplement till kolesterolsänkande kost a) i kombination med en statin eller statin med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som inte kan nå målen för LDL-kolesterol med maximal tolererbar dos av en statin, eller b) ensamt eller i kombination med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som är statinintoleranta, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

Godkännandet gäller även behandling av personer som är 12 år och äldre med homozygot familjär hyperkolesterolemi (HoFH) i kombination med andra lipidsänkande behandlingar.

PCSK9-hämning – helt ny verkningsmekanism
Repatha (evolocumab) är en human monoklonal antikropp som hämmar PCSK9 (proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9), ett enzym som binder till LDL-receptorn på leverns yta och bidrar till att LDL-receptorn bryts ner och därmed minskar leverns förmåga att avlägsna det skadliga LDL-kolesterolet från blodet. När PCSK9 hämmas ökar antalet LDL-receptorer som levern kan avlägsna LDL från blodet.

Repatha ges som subkutan injektion med två eller fyra veckors intervall. Effekten av Repatha när det gäller risk att insjukna i kardiovaskulära händelser och dödlighet har ännu inte fastställts men en stor studie med 27 500 deltagare pågår för närvarande och resultat från denna studie väntas inom ett år. Repatha är märkt med en svart triangel (▼), den symbol som betecknar att ett läkemedel är föremål för utökad övervakning i syfte att möjliggöra snabb utvärdering av misstänkta biverkningar och annan säkerhetsinformation.

För ytterligare information, se Fass om Repatha.

För ytterligare information, kontakta:
Maria Eriksson Svensson, medicinsk chef, Amgen, tel: 076–109 94 40