De första frukterna från avtalet om växtgenetiska resurser

Delegater från 120 länder möts i Tunis för att ta del av fördelarna av fördraget om växt-DNA

Rom/Tunis, 1 juni 2009 - För första gången kommer bönder i fattiga länder att belönas av ett bindande internationellt avtal för att bevara och sprida spannmålsarter som kan hjälpa till att trygga den globala tilllgången till mat under de kommande decennierna.

Som en del av det internationella avtalet om växtgenetiska resurser (the International Treaty on Plant Genetic Resources for Food and Agriculture), ska fem samarbetsprojekt mellan lantbrukare genomföras. Detta möjliggörs genom generösa bidrag från flera regeringar.

Projekten presenteras på ett möte med det växtgenetiska avtalets styrelse i Tunis i veckan. Över 300 ansökningar från bönder, lantbrukarorganisationer och forskningscentra från främst Afrika, Asien och Latinamerika har kommit in.

Livsmedelsgenetisk bank

Detta är första gången ekonomiska resurser sprids inom ramen för avtalet som ratificerades 2004. Avtalet etablerade en global genetisk bank som består av 64 matgrödor och över en miljon prov av kända växtgenetiska resurser.

Avtalet stipulerar att närhelst en patenterad produkt från den genetiska banken används kommersiellt ska 1,1 procent av försäljningen gå till till avtalets gemensamma fond.

De första projekten kommer att få runt 250 000 US dollar. Norge, Italien, Spanien och Schweiz har bidragit med startmedel till fonden som gör att lantbrukare skall kunna få ersättning för sina insatser.

Tioårig väntan

Växtförädling är en långsam process och det kan ta över tio år för en patenterad produkt att bli användbar. Det är därför dessa regeringar frivilligt bidragit till fonden. För att finansiera sitt bidrag har Norge infört en liten skatt på försäljning av utsäde på den inhemska marknaden.

För att godkännas måste projekt uppfylla kriterier som stödjer fattiga bönder som bidrar till att bevara växtarter och minskar hungern i världen. 

"Vi är tacksamma mot de regeringar som frivilligt bidragit till att göra det här möjligt", säger Dr Shakeel Bhatti, sekreterare för det växtgenetiska avtalet.

"Om lantbrukare och andra intressenter inom jordbruket inte får något för att bevara och förädla olika arter som de tagit på sig att bevara,  kan vi för alltid förlora den biologiska mångfalden."

Mångfald är nyckeln

Inget land är självförsörjande när det gäller växtgenetiska resurser och alla är beroende av genetisk mångfald av grödor från andra länder och regioner. Internationellt samarbete och öppet utbyte av genetiska resurser är därför helt nödvändigt för att trygga tillgången till mat.

Klimatförändringarna har gjort den här utmaningen än mer brådskande. Det är nödvändigt att bevara växtarter som som har utvecklas under årtusenden. Vi måste bevara växter som har utvecklats och  kan motstå kalla vintrar och varma somrar.

Ändå minskar jordbrukets mångfald - grunden för livsmedelsproduktionen - som en följd av modernisering, ändrade kostvanor och befolkningstillväxt.

Runt tre fjärdedelar av den genetiska månfalden i livsmedelsväxter har förlorats under de senaste århundradet och denna genetiska förstörelse fortgår. 

Det uppskattas att det en gång fanns 10 000 olika typer av livsmedelsväxter. Idag föder enbart 150 arter största delen av världens befolkning och 12 växtarter förser oss med 80 procent av näringen från växtriket. Ris, vete, majs och potatis står sammantaget för runt 60 procent av kaloriintaget från växtriket.

Gömda växtarter

Många nya och oexploaterade arter återfinns på några av de mest svårtillgängliga platserna i fattiga länder, där det traditionellt har odlats av lokala lantbrukare men aldrig kommersialiserats.

Det stora problemet är att många arter som utvecklat resistans mot varma somrar och kalla vintrar eller långvarig torka kan gå förlorade. Det är därför bevaring på plats, på växtplatserna, är en av avtaletets prioriteringar.

Vädjan om 116 miljoner US dollar

Mötesdelegaterma kommer att försöka komma överens om sätt att påskynda dessa aspekter av avtalet. Styrelsen för det växtgenetiska avtalet kommer under mötet att rikta en vädjan till regeringar, privata donatorer och stiftelser om 116 miljoner US dollar för att stärka hjälpen till utvecklingsländerna att odla bättre grödor.
 

"Även om det råder oenigheter kring komplexa tekniska och juridiska problem är utmaningarna tydliga", framhåller Dr Bhatti.

"Växtförädlare måste ha bred tillgång till genetisk mångfald för att kunna hantera klimatförändringar och växtsjukdomar och mätta den snabbt växande världsbefolkningen."

Snabbfakta:

Växternas ursprung: var kommer maten ifrån?

Ris och aubergine: Indiska subkontinenten

Soja, apelsin, aprikos: Kina and Japan

Morot: Ryssland

Oliv, vindruva, kronärtskocka: Nordafrika

Majs: Mexiko

Potatis, sötpotatis, kassava: Sydamerika

Banan, melon, hirs: Sydamerika

Jams: Västafrika

Äpple, persikor: Europa

Solros, jordärtskocka: Nordamerika

Vete, linser, ärtor: Ryssland, Ukraina, Kazakstan

Läs mer:

Pressmeddelandet på fao.org (engelska)

International Treaty on Plant Genetic Resources for Food and Agriculture

What is in the Treaty?

Biologisk mångfald är nödvändig för tryggad tillgång till mat