En positiv överraskning när rädslan för protektionism inte infrias

En positiv överraskning när rädslan för protektionism inte infrias

2017-11-29 Av Fisher Investments Norden

Trots valet av Trump och brexit verkar frihandeln växa sig allt starkare.

Investerare som oroat sig över att den senaste tidens protektionistiska strömningar skulle få frihandeln att stanna av kan andas ut. Under de senaste 18 månaderna har brexit, valet av Donald Trump, de nationalistiska strömningarna i Nederländerna och andra händelser fått investerarna att oroa sig över protektionism och handelskrig. Trots detta lever frihandeln i högsta välmåga, då retoriken i stort sett inte har omvandlats till faktisk politik. Oron är inte grundad på fakta, och vi finner det osannolikt att tjurmarknaden kommer att stoppas av ett massivt införande av nya handelshinder.

Även om de protektionistiska stämningarna eventuellt kan omvandlas till protektionistisk politik, anser vi att den nuvarande situationen är betydligt bättre än de flesta förutspått. På vissa sätt ifrågasatte Storbritanniens brexitomröstning handelsförhållandet mellan Storbritannien och EU, och både Trump och den demokratiske kandidaten Bernie Sanders ägnade en stor del av sina kampanjer åt att agitera mot frihandeln. Trump hävdade exempelvis att han skulle lämna frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP), omförhandla eller lämna det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA och utnämna Kina till valutamanipulatör – kanske det första steget på vägen mot tullar.

Och även om brexit handlade om många sociala aspekter och inte bara om ekonomi, så har det orsakat rädsla för att förhandlarna ska väga sociala frågor, som EU-domstolens jurisdiktion och invandringskontroll, mot handeln. Utanför Storbritannien väckte de växande nationalistiska strömningarna i Nederländerna och deras möjliga påverkan på företagssammanslagningar också en viss oro.

Men verkligheten stämmer inte alltid överens med sentimentet, och det är viktigt för investerare att hålla koll på fakta. Om de gör det kommer de att upptäcka att de politiska ledarna inte har tagit många konkreta steg mot att minska frihandeln eller blockera den globala leverantörskedjan. Vi är övertygade om att detta inte kommer att ske på länge än.

Trump baserade visserligen sin kampanj på en protektionistisk plattform, men han har inte gjort mycket för att faktiskt få igenom denna politik. Han har inte utnämnt Kina till valutamanipulatör och han har inte heller fått USA att lämna NAFTA. Han instruerade visserligen handelsdepartementet att utreda handelshinder mot icke-amerikanskt stål, vilket skulle kunna utgöra ett förstadium till införandet av nya tullar, men varje amerikansk president under de sista 50 åren har infört tullar på importerat stål, så Trump bryter knappast ny mark här.

Det handelshinder som Trump faktiskt har infört – på barrved från Kanada – var lägre än förväntat och en del av en lång dispyt som varat i årtionden före Trump ens påbörjade sin politiska karriär. De kanadensiska producenternas aktiekurser steg när nyheten kom om Trumps tullar – ett så gott tecken som något på att branschen inte tog dem på alltför stort allvar. Även om Trump fick USA att dra sig ur TPP hade avtalet ännu inte börjat gälla, och det fanns inga garantier för att det någonsin skulle börja gälla med tanke på att andra länder haft svårt att ratificera det. Trump vill omförhandla NAFTA, men hans plan går ut på att fördjupa handeln genom att modernisera avtalet så att det även omfattar e-handel. Om man verkligen vill stoppa globaliseringen är det ett konstigt sätt att göra det på.

Brexit har inte heller haft särskilt stor påverkan på handeln, och premiärminister Theresa May verkar ge hög prioritet åt tecknandet av nya handelsavtal. Även om May ursprungligen inte verkade särskilt entusiastisk inför tanken på ett utdraget utträdesavtal, som skulle hålla kvar Storbritannien på EU:s inre marknad tills vidare, så verkar hennes ståndpunkt nu ha mjuknat. May har även sagt att hennes mål när det gäller handelssamtalen mellan Storbritannien och EU är att etablera ett omfattande frihandelsavtal. Även om tiden får utvisa vad som sker verkar ingen av sidorna särskilt ivriga att införa några handelshinder.

Det kan även tänkas att brexit leder till en ökning av den globala handeln, vilket det inte var många som trodde för ett år sedan. Det beror på att Storbritannien efter brexit kommer att ha rätt att förhandla fram bilaterala avtal med andra länder runt om i världen. May kan ingå avtal både med EU och andra. USA och Australien har redan visat intresse.

Även om Storbritannien fokuserar på brexit fortsätter EU främja frihandeln. I februari godkände EU det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) – ett frihandelsavtal med Canada som förväntas sänka tullarna på varor med 98 procent. De nationella parlamenten måste godkänna avtalet, men dess preliminära implementering har börjat. I juli meddelade EU att man uppnått ett principavtal om frihandel med Japan – ett positivt resultat efter fyra års förhandlingar. Även om avtalet är långt ifrån genomfört – då parlamentariskt godkännande krävs på båda sidor – så innebär det ett steg mot friare handel mellan två stora regioner. Om det godkänns förväntas tullarna minska med 99 procent på bilateralt handlade varor; för närvarande värderas detta till 170 miljarder euro årligen.

Data talar också emot varje motgång för frihandeln. Efter att ha minskat under större delen av 2015 och 2016 återhämtade sig USA:s, EU:s och Japans export och import och växer nu mycket starkt. Detta framgår av Figur 1 och 2. På samma sätt har exporten till och importen från Taiwan, Kina och Korea återhämtat sig.

Figur 1: Export – USA, EU och Japan

Källa: FactSet per 2017-07-21. Maj 2008–maj 2017.

Figur 2: Import – USA, EU och Japan

Källa: FactSet per 2017-07-21. Maj 2008–maj 2017.

Enligt vår åsikt bevisar dessa data att den nuvarande oron för protektionism helt enkelt inte grundas på fakta. Allteftersom världshandeln återhämtar sig bör den dessutom hjälpa den globala ekonomiska tillväxten och vinsttillväxten. Många investerare inser inte detta ännu, men när de kommer tillbaka och intresserar sig mer för verkligheten än retoriken tror vi att de kommer att komma över sin rädsla för protektionism, återfå sin tilltro och börja pressa upp aktiekurserna.

Att investera på aktiemarknaden innebär en risk för förlust och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat är ingen garanti för framtida resultat. Internationella valutafluktuationer kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar. Investeringar på utländska marknader medför ytterligare risk, exempelvis förluster som beror på andra valutor eller värdepappersmarknader.

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används av Fisher Investments Europe Limited i Sverige. Fisher Investments Europe Limited är auktoriserat av och står under tillsyn av Storbritanniens finansmyndighet Financial Conduct Authority (FCA-nummer 191609) och registrerat i England (org.nr 3850593). Fisher Investments Europe Limiteds huvudkontor: 2nd Floor, 6-10 Whitfield Street, London, W1T 2RE, Storbritannien. Fisher Investments Europe Limiteds moderbolag, Fisher Asset Management, LLC, som driver verksamhet under namnet Fisher Investments, har sitt säte i USA och regleras av US Securities and Exchange Commission och fungerar som underleverantör i enlighet med ett outsourcingavtal.

Kommentarerna i denna sammanfattning utgörs av Fisher Investments Europes och Fisher Investments allmänna åsikter och bör inte betraktas som personliga investeringsråd. Det ges inga garantier för att vi kommer att fortsätta att ha dessa åsikter, och de kan komma att ändras när som helst baserat på ny information, nya analyser eller nya överväganden. Dessutom lämnas inga garantier rörande exaktheten för några av prognoserna i materialet.