Korttidsanställda beväringar höjer finsk beredskap

I Finland bildar runt tio procent av beväringarna beredskapsenheter sex månader efter fullgjord värnplikt. Deras uppgifter har anpassats till det moderna hybridkriget.

Finland har behållit värnpliktsförsvaret under hela 2000-talet. Det ger många fördelar nu när spänningen ökar i norra Europa och de nationella försvaren åter prioriteras. Men för att kunna mobilisera snabbt nog inför dagens hybridkrig korttidsanställs en mindre grupp värnpliktiga efter genomgången utbildning, berättas i FOI-studien ”Guardians of the North: The Finnish Army Improves Readiness and Mobility to Counter Hybrid Threats”.

Det snabba förloppet och de okonventionella fientliga handlingar som var en del av annekteringen av Krim och kriget i Ukraina blev en väckarklocka för det finska försvaret, med en 1 340 km lång gräns mot Ryssland att bevaka.
Finland har en krigsorganisation på 280 000 soldater, men en värnpliktsarmé tar tid att kalla in. Dessutom är det i lag förbjudet att använda beväringar, som finska värnpliktiga kallas, som är outbildade för skarpa operationer. Det är en följd av att beväringar, med katastrofal följd, satts in mot stridsvana tyska trupper i slutet av andra världskriget.

Dagens finska värnplikt är sex månader, med start i början eller mitten av året. Men eftersom det krävs tre månaders träning innan en rekryt lagligt får användas i skarpa lägen, så stod landet utan användbara beväringar två kvartal per år.

– Den finska lösningen är att runt tio procent av beväringarna bildar beredskapsenheter under sex månader efter fullgjord värnplikt för att vara tillgängliga vid akuta behov, berättar förste forskare Michael Jonsson, som skrivit rapporten tillsammans med Johan Engvall.

Denna grupps uppgift har anpassats till det moderna hybridkriget, med incidenter där både syfte och aktörer kan vara oklart.

– Därför övar de tillsammans med exempelvis polisen och Gränsbevakningsväsendet på scenarier med snabbt eskalerande kriser som kan kräva militär eldkraft.

Uppgraderad försvarsförmåga gynnar Sverige

Studien noterar att Finland, trots ett stort värnpliktsförsvar och sitt utsatta läge, bara har halva den svenska försvarsbudgeten. Det förklaras främst med den finska strategin för materialanskaffning.

– Finland köper ofta begagnad utrustning, som är mycket billigare och som man vet fungerar väl. Finland har också mycket äldre materiel i de lokala och regionala trupperna, materiel som i stort rangerats ut i Sverige, säger Michael Jonsson.

Det militära samarbetet mellan Sverige och Finland ökar. Än så länge är det bäst utvecklat inom flygvapnen och marinen, men det ökar stadigt på armésidan.

– På förbandsnivå ser vi även samarbeten inom armén, soldater från Björneborgs brigad försvarade Gotland i övningen Aurora och Livgardet i Helsingfors har tränat strid i bebyggelse i Kvarn. Svensk personal deltar även i artilleriövningar i Finland.

Att Finlands försvarsförmåga nu uppgraderas kommer Sverige till del.

– Kan Finland försvara sitt territorium så gynnar det förstås Sverige. Dessutom ger försvarssamarbetet en ökad svensk förmåga, inte minst genom de allt större och allt mer komplexa gemensamma övningar, säger Michael Jonsson.