Granskning av normalt föräldraansvar

Granskning av ”normalt föräldraansvar”

Riksförbundet FUB har anlitat Monica Larsson, som är jurist, universitetslektor (Göteborgs universitet) och forskare, för en granskning av myndigheters och domstolars tillämpning av begreppet ”normalt föräldraansvar”. Utredningen ska resultera i en rapport som ska vara klar, senast den 31 januari 2018. Monica Larsson vill gärna komma i kontakt med föräldrar som fått avslag på ansökan om LSS-insatser, assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken eller vårdbidrag med motiveringen att det sökta stödet ingår i det normala föräldraansvaret. Även beslut som innebär reduceringar (delvis avslag, delvis bifall) eller ”konstiga” nivåer vad gäller ersättningar är av intresse. Inom ramen för granskningen finns inte möjlighet att ge individuellt stöd.

Ingår i LSS-utredningens direktiv

Bedömningen av vårdnadshavares ansvar, det vill säga vad som räknas som ”normalt föräldraansvar”, påverkar ofta beslut vid ansökan om LSS-insatser som är centrala för familjer som har barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Det kan handla om insatserna avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, ledsagning, kontaktperson och personlig assistans samt assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken. Men begreppet ”normalt föräldraansvar” används också vid Försäkringskassans handläggning av vårdbidrag. Ett av många uppdrag för den pågående LSS-utredningen är att ”(a)nalysera hur det tydligare kan regleras vad som ska avses med vårdnadshavares ansvar vid bedömning av behovet av personlig assistans.” (Dir. 2016:40, sid. 22). Detta är också anledningen till att FUB vill göra en egen granskning av tillämpningen av begreppet ”normalt föräldraansvar”.

Regleras i Föräldrabalken

En vanlig motivering vid avslag är att hänvisa till att det sökta stödet ingår i det normala föräldraansvaret. Det generella föräldraansvaret regleras i Föräldrabalken 6 kap. Sedan 2011 finns en bestämmelse om föräldraansvar i Socialförsäkringsbalken: ”När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt Föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.”(SFB 51 kap 6 §). I LSS finns ingen bestämmelse om föräldraansvaret.

Tolkas på olika sätt

Flera myndigheter, bland andra Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har konstaterat att begreppet ”normalt föräldraansvar” tolkas på olika sätt av olika aktörer. Riksrevisionen skriver i en granskning av samordningen av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning att ”(a)ktörerna saknar en vägledning eller ett beslutsstöd, vilket enligt Riksrevisionens bedömning gör det svårare för handläggarna att undvika godtycke.”[1] Frånvaron av riktlinjer lämnar ett stort tolkningsutrymme för den enskilda handläggaren och förutsätter att hen har den kompetens som krävs för att bedömningarna ska göras på ett likvärdigt och rättssäkert sätt i hela landet.

Risker med riktlinjer

I ett examensarbete vid Juridiska Institutionen i Göteborg[2], konstaterar juristen Martin Amnell att riktlinjer kan vara gynnande för den enskildes rättssäkerhet, men också att det finns risker med sådana. Amnell menar att riktlinjer kan medföra mer likartade beslut och därigenom en ökad förutsebarhet. Ur ett formellt rättssäkerhetsperspektiv skulle det därför vara önskvärt med ytterligare styrning av rättstillämpningen. Men vid en ökad styrning, påpekar Amnell, finns risk för att en individuell prövning inte görs. ”Frågan blir således hur formell rättssäkerhet, i bemärkelsen att utgången i beslutet ska vara förutsägbar ska balanseras mot materiell rättssäkerhet, i bemärkelsen att den enskilde ska få en individuell bedömning.” (Amrell, sid. 87).

FUB:s granskning

Riksförbundet FUB har anlitat juristen Monica Larsson för att granska tillämpningen av begreppet ”normalt föräldraansvar”. Några frågeställningar som vi önskar få svar på är:

• Är det alls önskvärt med en normering av vad som menas med normalt föräldraansvar?
• Resonerar myndigheterna olika vad gäller föräldraansvaret, beroende på vilken insats det handlar om?
• Hur påverkar olika slags familjekonstellationer och familjesituationer (delad vårdnad, ensamstående, när den ena föräldern är sjukskriven eller arbetar på annan ort/reser mycket i jobbet etc.) bedömningen av föräldraansvaret?
• Kan samordningsansvaret av det stöd som barnet är i behov, sägas ingå i föräldraansvaret?

En del i undersökningen kommer innebära en granskning av utredningar (av LSS-handläggare i kommuner eller vid Försäkringskassan), som har lett till avslagsbeslut med motiveringen att det sökta stödet ingår i ”normalt föräldraansvar”. Även beslut som innebär reduceringar med hänvisning till föräldraansvaret (delvis avslag, delvis bifall) eller ”konstiga” nivåer vad gäller ersättningar är av intresse. För att få tillgång till utredningar söker Monica Larsson kontakt med föräldrar, som har fått denna typ av avslagsbeslut, nyligen eller tidigare. Monica nås på mejladress: monica.l.skane@gmail.com Berätta kortfattat om vilken insats du sökte men fick avslag på, med hänvisning till ”normalt föräldraansvar”. Lämna dina kontaktuppgifter, så kontaktar Monica dig om hon väljer att granska ditt ärende. Med tanke på den korta utredningstiden, så är vi tacksamma om du hör av dig till Monica så snart som möjligt. Observera att Monica inte har möjlighet att ge individuellt stöd.

Eva Borgström

Intressepolitisk samordnare

[1] Samordningen av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Riksrevisionen, 2011 (rapport RiR 2011:17,sid. 11).

[2] ”Föräldraansvaret (…) kan dock i vissa fall behöva kompletteras med insatsen personlig assistans”. Martin Amnell. Examensarbete, Juridiska Institutionen, Göteborgs universitet, Handelshögskolan, 2016.