Nytt kvalitetsindex i Hjärtrapporten 2012: Hjärtvårdens kvalitet varierar kraftigt mellan olika sjukhus

Ett nytt kvalitetsindex som speglar hela vårdkedjan vid hjärtinfarkt visar stora variationer i kvalitet mellan landets sjukhus. Kullbergska sjukhuset i Katrineholm ligger i topp, men nio sjukhus får mycket låga poäng. Det framgår av det nya kvalitetsindex som Hjärt-Lungfonden i dag presenterar i Hjärtrapporten 2012.

– Den akuta hjärtsjukvården är mycket bra i Sverige, men eftervården behöver förbättras. För att kunna rädda fler liv är det viktigt att fortsätta höja kvaliteten, inte minst i vården efter hjärtinfarkter, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Sedan kvalitetsregistret Swedeheart 2005 började sammanställa ett kvalitetsindex har följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård kraftigt förbättrats. I Hjärtrapporten 2012 presenteras ett nytt, utökat index som ska mäta kvaliteten i hela vårdkedjan vid hjärtinfarkt, från det akuta omhändertagandet till andel registrerade patienter och eftervård. Det nya indexet har mer fokus på områden där det finns stort utrymme för förbättringar.

Några resultat från det nya kvalitetsindexet:
- Kvaliteten i hjärtvården varierar betydligt mellan landets sjukhus.

- Kullbergska sjukhuset i Katrineholm får flest poäng, 8,5 av 11 möjliga.

- Nio sjukhus får mindre än 3 poäng av 11 möjliga.

- Allra lägst hamnar Gällivare sjukhus, med 1 poäng av 11 möjliga.

– Forskningen har bidragit till en fantastisk utveckling av hjärtsjukvården och räddat tusentals liv. För att ännu fler hjärtpatienter ska få rätt diagnos och behandling krävs fortsatt forskning och att forskningsresultaten också omsätts i praktiken, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Det nya kvalitetsindexet omfattar totalt elva indikatorer. Fem av dem belyser det akuta omhändertagandet. Fyra nya indikatorer rör patienternas hälsa ett år efter hjärtinfarkten. Ytterligare två nya indikatorer mäter hur stor andel patienter som rapporteras in till kvalitetsregistren. Sjukhus med minst tio patienter i målgruppen kan få 0, ½ eller 1 poäng per indikator.

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Sidorna 15-19 i Hjärtrapporten 2012 handlar om hjärtinfarktvårdens kvalitet.

Länkar:
- Kvalitetsindex (i Excelformat)
- Hjärtrapporten 2012

För mer information:
Eva Holmestig, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 42,
eva.holmestig@hjart-lungfonden.se

Sammanfattning av Hjärtrapporten 2012

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om hjärtsjukdom, förebyggande arbete, vård och forskning. Ambitionen är att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället.

- Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och övriga världen – fyra av tio svenskar dör i hjärt-kärlsjukdom. I dag lider 1,4 miljoner svenskar av hjärt-kärlsjukdom. 

- Antalet personer som dör i akut hjärtinfarkt minskar. Sedan 1987 har andelen som dör inom en månad efter hjärtinfarkt minskat från 45 procent till 29 procent. Att fler överlever beror till stor del på att forskningen gett bättre metoder för det akuta omhändertagandet.

- Hjärt-kärlsjukdomarna kostar samhället minst 60 miljarder kronor per år. Det motsvarar cirka 6 600 kronor per innevånare i Sverige.

- Årets kvalitetsindex visar att det finns stora skillnader mellan landets sjukhus när det gäller vårdkvalitet. Kvalitetsindexet mäter kvaliteten i hela vårdkedjan vid hjärtinfarkt. Flest poäng får Kullbergska sjukhuset i Katrineholm med 8,5 av 11 möjliga. Hela nio sjukhus får mindre än 3 poäng. Generellt sett finns de största bristerna i hur vården arbetar förebyggande efter en hjärtinfarkt, medan det akuta omhändertagandet vid hjärtinfarkt generellt sett är bra.  

- Kärlöppnande behandling vid allvarliga hjärtinfarkter måste ges snabbare på sjukhusen. I dag är det bara ett landsting i Sverige som ger behandling inom rekommenderad tid. 

- Äldre patienter får inte behandling i samma utsträckning som yngre patienter, trots att de blir allt fler. Studier visar att de har stor nytta av samma behandling som yngre, exempelvis trombolys vid stroke och blodtryckssänkande behandling. Det behövs betydligt mer forskning om hur äldre ska behandlas.

- Hjärtforskningen har på 30 år räddat fler är 150 000 liv. Framstegen i forskningen har lett till många extra levnadsår, exempelvis kan den 65-åring som 1980 skulle ha dött i sin hjärtinfarkt förvänta sig minst 12 extra levnadsår. Ett uppskattat värde för de liv som forskningen har räddat på 30 år är 811 miljarder kronor.

- Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Bara under det senaste året har det gjorts många stora framsteg inom den medicinska forskningen, till exempel mot att ta fram vaccin mot åderförfettning, att kunna reparera skadade hjärtan och ökad förståelse för olika typer av stroke.

- Det finns stora utmaningar för hjärt-kärlforskningen i framtiden. Om inte forskningen lyckas förstå sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hur vi kan påverka mekanismerna kommer antalet drabbade och döda i hjärt-kärlsjukdom troligtvis att öka igen. En annan stor forskningsutmaning är bristen på studier om äldre patienter. Detta är allvarligt eftersom vi svenskar blir allt äldre.