”Under studierna blev jag förälskad i rättssociologi”

Juridik och genus. Två begrepp som genomsyrat Eva Schömers yrkesliv, och som hon använt för att göra skillnad och skapa förändringar – något hon hoppas fortsätta med som nyutnämnd professor i rättsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Under mitten av 1980-talet skrev juridikstudenten Eva Schömer en uppsats på temat arbetsrätt. Den handlade om den upplevda arbetsmiljön, och tog bland annat upp frågor om sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

– Jag minns att jag fick ett nesligt svar från en tjänsteman. Han blev oerhört upprörd och menade att frågan inte ens var relevant.

I dag, trettio år och en Metoo-rörelse senare, har tusentals arbetstagare vittnat om hur de utsatts för sexuella kränkningar. Under samma period har Eva Schömer hunnit etablera ämnet genusvetenskap vid dåvarande Växjö universitet, och är sedan i somras professor i rättsvetenskap på Högskolan Kristianstad.

De tunga lagböckerna har kommit på plats i bokhyllan och i hörnet står en gedigen Winchesterfåtölj, där hon slår sig ner med en kopp te.

Att hon skulle bli professor kunde hon kanske inte ana. Däremot hade hon redan i barndomen ett starkt rättspatos. Så till den grad att hon som femåring vägrade gå på ett födelsedagskalas dit grannflickan inte hade bjudits in.

– Jag var nog en typisk storasyster. Den som ställde upp och stod kvar när andra backade.

Detta går hand i hand med feminismen. Under uppväxten fick hennes pappa, arkitekten, ofta stå till svars för saker som bottnade i orättvisa mellan könen.

Beslutet togs i tonåren. Hon minns till och med det specifika tillfället. Det var rast och hon stod i kön till cafeterian, då insikten kom till henne: hon skulle bli advokat. Efter studenten sökte stockholmstjejen till juridikutbildningen vid Lunds universitet.

– Det kom ändå som något av en chock när jag blev antagen. Jag visste inget om Lund och hade ingenstans att bo, men det löste sig.

PA-programmet i Kristianstad lockade

Juridikstudierna visade sig dock vara överraskande trista. Lagar och paragrafer, men ingen verklig koppling till samhället.

– Men så tog jag en sommarkurs i rättssociologi och blev helt förälskad i det ämnet! Det var som att hela världen öppnade sig och plötsligt förstod jag vad jag skulle använda juridiken till. Vi har ju fantastiska arbetsrättsliga lagar, men ändå förekommer exempelvis sexuella trakasserier. Rättssociologi fungerar som ett verktyg för att förstå detta.

Tingstjänstgöring varvades med föräldraledighet, varpå hon återvände till universitetet för att fördjupa sig i arbetsrätt. Avhandlingen tog avstamp i den nya jämställdhetslagen och belyste hur de färska jämställdhetsplanerna fungerade i praktiken. De visade sig vara ett utanpåverk - några verkliga förändringar eller förskjutningar i maktbalansen kom aldrig till stånd. Tvärtom hade lagen snarast en tendens att konservera de traditionella könsrollerna.

– Själv tyckte jag att avhandlingen borde blivit en kioskvältare. Men många inom fakulteten ansåg väl att det hela var så annorlunda att de inte ens behövde bry sig. Det var liksom ingen riktig juridik.

Några år senare lyckades hon ändå inrätta genusvetenskap som ämne vid dåvarande Växjö universitet (numera Linnéuniversitet). Inte utan motstånd.

– Jag vet inte hur många gånger folk kom till mitt rum och ville diskutera: ”Men Eva … kan man verkligen forska i genus? Är det ett vetenskapligt ämne?” Det gick liksom inte fram.

I dag är det annorlunda, konstaterar hon. Men genusvetenskapen blir fortfarande ifrågasatt från vissa håll och har svårt att beviljas anslag. Delvis handlar det om att det är en komplex och tvärvetenskaplig disciplin.

Det som främst lockade henne till professorstjänsten i Kristianstad var personal- och arbetslivsprogrammet, med dess balans mellan juridik och beteendevetenskap. Utöver undervisning och handledning, lägger hon nu sista handen vid ett flerårigt projekt som fokuserar på personliga assistenters arbetsvillkor.

– Det är en utsatt yrkesgrupp på arbetsmarknaden, med otydliga arbetsuppgifter och obefintliga arbetsbeskrivningar. Det leder till väldigt osäkra arbetsförhållanden.

Att det är ett traditionellt kvinnodominerat yrke spelar stor roll i sammanhanget, menar Eva Schömer. Återigen väcks hennes rättspatos till liv.

– Nu vill jag reda ut det här. Det har blivit som en liten mission. Förhoppningsvis kommer det att tvinga fram tydligare arbetsbeskrivningar. Ju mer vi vet, desto större är möjligheten att skapa verkliga förändringar.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

Snabbfakta

Namn: Eva Schömer
Ålder: 58 år
Bor: I Södra Sandby
Gör: Professor i rättsvetenskap, docent i rättssociologi
Familj: Sambo, två utflugna döttrar och en hund
Intressen: Hundar. Tränar och tävlar i lydnad, bruks och agility med collien Zappa