Ny Sifo-undersökning: Fyra av tio positiva till kilometerskatt för personbilar

Nästan fyra av tio (38 procent) kan tänka sig en kilometerskatt för personbilar. Det visar en Sifo-undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet låtit göra. Två tredjedelar av de tillfrågade anser samtidigt att kilometerskatten borde vara lägre på landsbygden än i städerna. I Stockholmsregionen är stödet för en kilometerskatt betydligt lägre än i övriga landet.

– Nya skatter är sällan populära så därför är vi förvånade över den relativt höga andelen som ändå tycker att kilometerskatt är ett bra sätt att beskatta trafiken. Den norska och danska modellen med en registreringsskatt som betalas när man köper ny bil har betydligt mindre stöd i vår undersökning, säger Cecilia Hult, biträdande projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Idag beskattas den svenska personbilstrafiken främst genom drivmedelsskatter, fordonsskatt och trängselskatt, men med ny teknik och allt fler elbilar tittar många länder nu på alternativa sätt att beskatta vägtrafiken. I ett pågående forskningsprojekt studerar IVL hur en svensk kilometerskatt för personbilar skulle kunna se ut. Nu har IVL genom Kantar Sifo frågat drygt 1500 svenskar hur de ser på en kilometerskatt för personbilar.

Nästan fyra av tio (38 procent) tycker att kilometerskatt är ett bra sätt att beskatta trafiken i framtiden. 14 procent av de svarande anser att en kilometerskatt är bättre än dagens alternativ, medan 24 procent menar att en kombination av kilometerskatt och skatt på drivmedel är att föredra.

En förklaring till resultaten tror Cecilia Hult kan vara att kilometerskatten upplevs som mer rättvis än drivmedelsskatter som är lika höga i hela landet. I undersökningen ställdes frågan om kilometerskatten borde vara lika hög överallt eller olika stor beroende på var i landet bilen körs. Två tredjedelar svarade då att skatten borde vara lägre på landsbygden.

Stödet för en kilometerskatt är signifikant lägre bland boende i Stockholmsregionen än bland de svarande i genomsnitt. Störst stöd finns hos äldre invånare där nästan hälften tycker att en kilometerskatt baserad på körsträcka är det bästa sättet att kompensera för minskade drivmedelsintäkter till följd av elektrifieringen.

– Idag kommer betydande intäkter från drivmedelsskatter och där kommer det att bli ett bortfall på sikt när elbilar tar över. Samtidigt kommer många samhällskostnader finnas kvar i elbilssamhället. Vägar behöver fortfarande underhållas, bildäck genererar slitagepartiklar och buller, och sjukvårdskostnader för trafikolyckor uppstår oavsett om bilen drivs av el eller bensin. Det hög tid att börja fundera på den framtida finansieringen redan nu, säger Cecilia Hult.

Forskningsprojektets resultat och slutsatser kommer presenteras i sin helhet i slutet av 2019.

Se sammanställning över Sifo-resultatet

Om undersökningen
Undersökningen om svenskarnas syn på en kilometerskatt genomfördes av Sifo på uppdrag av IVL Svenska Miljöinstitutet mellan den 14–20 maj. Hela undersökningen, som hade 1530 svarande, finns att läsa här.

För mer information kontakta:
Cecilia Hult, cecilia.hult@ivl.se, tel. 010-788 68 65
Anders Roth, anders.roth@ivl.se, tel. 010-788 69 16

Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samverkan med Chalmers tekniska högskola samt konsultpartners Lars Nilsson och Magnus Nilsson med finansiellt stöd från Energimyndigheten. Läs mer om projektet.