Många fågelarter minskar i Värmland

Fåglarna i det värmländska odlingslandskapet och våtmarkerna minskar, medan man inte ser samma trend för landet som helhet. I skogslandskapet finns ingen tydlig generell trend men flera arter minskar även här. Resultat från både nationella och europeiska indikatorer för biologisk mångfald visar att det går sämre för mångfalden och fåglarna i Värmland än Sverige i snitt. Bergfinken är den art som minskat mest i Värmland under de senaste åtta åren, en minskning med 27 %. Vinnaren i det värmländska landskapet är domherren som under samma period har ökat med 15 %.

Resultaten från den nationella och den europeiska indikatorn för biologisk mångfald som baseras på fåglar visar att det generellt sett går sämre för den biologiska mångfalden och utvecklingen av hos fåglar i Värmland jämfört med Sverige som helhet. Liknande mönster avspeglar sig även i flera av de andra indikatorerna som är knutna till ett visst ekosystem.

Fåglarna i det värmländska odlingslandskapet minskar, medan de i landet som helhet inte visat samma negativa trend. Det går dock ett band över Sverige från Västra Götaland, genom Värmland, Dalarna, Gävleborgs län och upp till Västernorrland där odlingslandskapets fåglar minskar. För indikatorerna som kopplar till skogen samt sjöar- och vattendrag är utvecklingen mer osäker i Värmland.

Resultaten för de enskilda arternas populationsförändringar visar på både arter som ökar och minskar i Värmland. Hur populationsutvecklingen ser ut beror lite på vilken tidsperiod som analysen genomförs på. Några av de arter som minskar är spillkråka, järpe, grönbena, koltrast, björktrast, kungsfågel, järnsparv, bergfink, gulsparv, sädesärla och rödhake. Den art som har minskat kraftigast under både kort och lång sikt är bergfinken, med en minskning på 27 respektive 12 procent per år. Exempel på arter som ökar är trana, ringduva, gök, korp, kaja, talgoxe, blåmes, svarthätta, domherre och trädpiplärka. På kort sikt är det domherren som har ökat mest (i snitt 15 procent per år) och på lång sikt nötväckan (11 procent per år).

Bakgrund

2005 anslöt sig Länsstyrelsen Värmland till den nationella övervakningen av svenska häckfåglar. Därefter har årlig inventering av häckande fåglar ingått i Länsstyrelsens regionala miljöövervakning. Syftet med deltagandet är i första handa att genom inventeringen kunna upptäcka förändringar i vår miljö.

I vinter har Länsstyrelsen tillsammans med Svensk Fågeltaxering genomfört den första utvärderingen av data från fågelinventeringen för Värmlands län. Utvärderingen baseras på resultat från 1998-2013. I rapporten presenteras trender för ett flertal nationella och europeiska miljöindikatorer samt trender för ett 80-tal häckandefåglar i länet.  

För mer information kontakta Therese Ericsson, therese.ericsson@lansstyrelsen.se, 010-224 74 74 eller Karin Enfjäll, karin.enfjall@lansstyrelsen.se, 010-224-74 38. 

Rapport: Häckande fåglar i Värmland (PDF)