Lernia ger en röst åt de som inte kommer till tals i Almedalen - Här presenteras Folkpartiets svar på de mest förekommande frågorna

Med initiativet ”Ni talar om mig” vill Lernia ge en röst åt de som inte finns representerade i Almedalen; långtidsarbetslösa, arbetslösa ungdomar, utrikesfödda och nyligen uppsagda. Initiativet innebär att närmare 500 personer får ställa sina viktigaste valfrågor till Sveriges politiker. De mest förekommande frågorna i dessa fyra grupper förmedlar Lernia till alla riksdagsvalda partier. Under hela politikerveckan offentliggörs dagligen svaren, under respektive partis dag. I dag, lördag, presenteras Folkpartiets fullständiga svar.

Folkpartiet vill revidera lagen om anställningsskydd genom att i första hand utgå från kompetens. Vidare vill partiet att stödet för arbetslösa med funktionshinder ska reformeras. De vill även fortsätta satsningen på yrkeshögskolor och yrkesvux samt avskaffa ineffektiva arbetsmarknadsutbildningar.

-  Ett av Lernias viktigaste mål är att öka andelen människor i egenförsörjning. Det gör vi genom att stödja individer genom hela processen, vilket bidrar till trygghet för individen och minskade kostnader för samhället eftersom fler människor blir anställningsbara och kan tas ur arbetslöshet. Som kompetenspartner är vår grundinställning att alltid tillgodose såväl individer som arbetsgivare, säger Roken Cilgin, kommunikationschef på Lernia och ansvarig för initiativet ”Ni talar om mig”.

De viktigaste valfrågorna till politikerna enligt de tillfrågade i initiativet ”Ni talar om mig” är:

-  Utrikesfödda - Jag är välutbildad, varför får jag inget jobb?

-  Långtidsarbetslösa - Hur blir det med fas 3?

-  Arbetslösa ungdomar - Vad ska ni konkret göra för att fler unga ska få arbete?

-  Nyligen uppsagda personer - Varför inte erbjuda fler arbetslösa yrkesutbildningar?

Här nedan presenteras Folkpartiets fullständiga svar.

Utrikesfödda: Jag är välutbildad, varför får jag inget jobb?

Trösklarna in på arbetsmarknaden är väldigt höga i Sverige, vilket beror på flera saker. Många arbetsgivare vill ha erfaren personal och lönerna i Sverige är sammanpressade. Tryggheten på arbetsmarknaden är också starkt kopplad till längden på anställningen, vilket gör att rörligheten på arbetsmarknaden är låg. Många företag rekryterar via kontakter, så har man ännu inte haft sitt första jobb kan det vara svårt att komma vidare. Många med utländsk utbildning vittnar också om att arbetsgivare saknar kunskap för att kunna värdera dessa.

Vi i Folkpartiet vill underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Bland annat vill vi göra övergången från skola till arbetsliv bättre genom att involvera företag och branscher i utbildningarna och genom att öka möjligheterna att gå som lärling. Vi vill också göra det enklare att få kunskaper och utbildningar från andra länder validerade i Sverige. För den som studerar på SFI vill vi bl.a. stärka möjligheterna att studera yrkessvenska, det vill säga fokusera på de ord och termer som används inom det egna yrket.

Folkpartiet vill också göra det lättare att få in en fot på arbetsmarknaden genom att göra det tryggare för dem med fast anställning att söka sig vidare. Då frigörs fler tjänster och det blir enklare att matchas mot ett jobb. Vi vill att turordningsreglerna i LAS, lagen om anställningsskydd, ska utgå från kompetens istället för anställningstid. Arbetsgivarna bör i samband med att anställningsskyddet moderniseras avsätta större resurser

för omställning och staten göra a-kassan allmän och höja taket de första 100 ersättningsdagarna.

Långtidsarbetslösa: Hur blir det med fas 3?

Många som deltar i fas 3 har varit arbetslösa mycket långa perioder och var femte person har varit utan jobb i mer än 10 år. Trots det lämnade 12 000 arbetslösa fas 3 förra året till jobb eller studier. Det är långt bättre än resultatet av Socialdemokraternas Plus-jobb. Men vi har högre ambitioner. Vi vill se tydligare kvalitetskrav på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och reformera stödet för arbetslösa med funktionsnedsättning, en grupp som är överrepresenterad i fas 3, sysselsättningsfasen.

Arbetslösa ungdomar: Vad ska ni konkret göra för att fler unga ska få arbete?

Det viktigaste på sikt är en skola som fokuserar på kunskap och rustar eleverna bättre för arbetslivet. Det behövs också aktiva insatser för att minska avhoppen från gymnasiet. Det är framför allt unga utan avslutade gymnasiestudier som riskerar fastna i långvarig arbetslöshet.

Vi tror dock inte på tvång. Istället ska det finnas gott om alternativ också för den som är skoltrött och inte vill läsa en teoretisk utbildning. Vi vill fortsätta satsa på yrkesutbildningar t.ex. inom yrkeshögskolan och yrkesvux. Folkpartiet vill också vidareutveckla lärlingsutbildningarna, för att fler ska få chansen att lära sig ett yrke på en arbetsplats och få goda möjligheter till fast jobb. Vi tror även att praktik, yrkesintroduktionsavtal och sänkt arbetsgivaravgift för unga är viktiga pusselbitar för att unga ska ha goda möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Fler jobb för unga kräver också ett näringslivsklimat som gör det enkelt och attraktivt att bedriva företag i Sverige. Folkpartiet vill att Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass. Det måste vara intressant för företag att anställa här, våra utbildningar måste hålla en hög kvalitet och skatten på arbete får inte vara för hög.

Nyligen uppsagda personer: Varför inte erbjuda fler arbetslösa yrkesutbildningar?

Yrkesutbildningarna är öppna för alla att söka. Många är dock populära och det kan vara svårt att komma in på dem. Vi ser därför gärna att de utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden byggs ut. Folkpartiet vill också lägga ned ineffektiva arbetsmarknadsutbildningar och istället satsa mer på yrkesutbildningarna.

För mer information www.lernia.se/nitalarommig 

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes under maj-juni 2014.  Totalt svarade 478 personer i målgrupperna utrikesfödda, arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa samt nyligen uppsagda personer.  Mätningen genomfördes tillsammans med undersökningsföretaget MIND Research.