Lernia ger en röst åt de som inte kommer till tals i Almedalen - Här presenteras Moderaternas svar på de mest förekommande frågorna

Med initiativet ”Ni talar om mig” vill Lernia ge en röst åt de som inte finns representerade i Almedalen; långtidsarbetslösa, arbetslösa ungdomar, utrikesfödda och nyligen uppsagda. Initiativet innebär att närmare 500 personer får ställa sina viktigaste valfrågor till Sveriges politiker. De mest förekommande frågorna i dessa fyra grupper förmedlar Lernia till alla riksdagsvalda partier. Under hela politikerveckan offentliggörs dagligen svaren, under respektive partis dag. I dag, torsdag, presenteras Moderaternas fullständiga svar.

Tron på att alla människor kan bidra och att alla behövs är grundläggande för Nya Moderaternas arbetslinje. Alliansregeringen har beslutat att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna för, och öka omfattningen av, validering av nyanlända invandrares kompetens.  Unga är också en prioriterad grupp. Sammantaget satsar regeringen drygt 12 miljarder fram till 2017 på nya vägar in för unga på arbetsmarknaden. Moderaterna har satsat på bristyrkesutbildningar och yrkesinriktade utbildningar, förbättrat studiemedelsystemet men också på studiemotiverande kurser för att stötta unga tillbaka i studier.

-  Vi på Lernias ser två stora utmaningar på den svenska arbetsmarknaden. En hög ihållande arbetslöshet och en försämrad matchning. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns brist på rätt utbildade personer inom flera branscher och yrken. Det går att sänka arbetslösheten genom en bättre matchning mellan de som står utanför arbetsmarknaden och de som söker arbetskraft, säger Roken Cilgin, kommunikationschef på Lernia och ansvarig för initiativet ”Ni talar om mig”.

De viktigaste valfrågorna till politikerna enligt de tillfrågade i initiativet ”Ni talar om mig” är:

-  Utrikesfödda - Jag är välutbildad, varför får jag inget jobb?

-  Långtidsarbetslösa - Hur blir det med fas 3?

-  Arbetslösa ungdomar - Vad ska ni konkret göra för att fler unga ska få arbete?

-  Nyligen uppsagda personer - Varför inte erbjuda fler arbetslösa yrkesutbildningar?

Här nedan presenteras Moderaternas fullständiga svar.

Utrikesfödda: Jag är välutbildad, varför får jag inget jobb?

Ett problem som länge präglat den svenska integrationspolitiken är att vi inte lyckats ta tillvara den kompetens människor som invandrat till Sverige har med sig. Under senare år har validering, det vill säga bedömning, värdering och dokumentation av utländska utbildningar och kompetenser förbättrats, men mer behöver göras. Därför har Alliansregeringen beslutat att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna för, och öka omfattningen av, validering av nyanlända invandrares kompetens. Med rätt validering kan fler snabbare komma i rätt jobb. Under det senaste året har andelen med gymnasial och eftergymnasial utbildning som flytt till Sverige ökat. Vi får nu inte upprepa tidigare misstag och slarva bort den kompetens som dessa människor har med sig.

Långtidsarbetslösa: Hur blir det med fas 3?

Sysselsättningsfasen fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden. Många av de som tvingades ut i förtidspension för att snygga till arbetslöshetsstatistiken står idag närmare arbetsmarknaden. Tron på att alla människor kan bidra och att alla behövs är grundläggande för Nya Moderaternas arbetslinje.

Sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till personer som varit arbetslösa under lång tid – i genomsnitt sju års frånvaro från arbetsmarknaden. Syftet är att man ska få något meningsfullt att göra samtidigt som man får erfarenheter och referenser. Detta parallellt med att jobbsökandet fortsätter. Det värsta som kan hända en långtidsarbetslös är att hamna i passivitet, det vill vi undvika. Det minskar chanserna att komma tillbaka.

Enligt Arbetsförmedlingens siffror lämnade drygt 12 700 personer för arbete under 2013. Det är en ökning från drygt 9~400 under 2012. Målsättningen är givetvis att fler ska kunna gå vidare, men det är en utmaning eftersom deltagarna varit arbetslösa mycket länge. Vi har gjort kraftfulla satsningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken under kommande år för att förbättra utfallet.

Arbetslösa ungdomar: Vad ska ni konkret göra för att fler unga ska få arbete?

Sedan alliansregeringen fick svenska folkets förtroende 2006 har över 250~000 fler ett jobb att gå till varje dag. Men detta är bara början. Vårt mål är att över 5 miljoner ska vara sysselsatta i Sverige till år 2020. För att nå dit vill vi få ytterligare över 350~000 i arbete de kommande sex åren.

Unga utgör en prioriterad grupp. Om vi inte tidigt får in människor i sysselsättning är risken stor att grunden läggs för ett långvarigt utanförskap som driver isär samhället. Alliansregeringen menar allvar med att möta de utmaningar vi står inför när det gäller att skapa fler jobb och i budgetpropositionen för 2014 lanserades ett jobbpaket för unga om 3,1 miljarder kronor för att få fler unga i arbete med ytterligare satsningar aviserade. Sammantaget satsar regeringen drygt 12 miljarder fram till 2017 på nya vägar in för unga på arbetsmarknaden.

Alliansen har dessutom genomfört en rad reformer som underlättar för unga att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar om utbildning, att görare det enklare att anställa och om att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden genom t.ex. YA-jobben (yrkesintroduktionsanställningar) som regering utvecklat tillsammans med arbetsmarknadens parter där unga får komma till en arbetsplats och lära sig jobbet på jobbet. Men även om reformer som halverade arbetsgivaravgifter för unga och halverad restaurangmoms i en bransch som vi vet är en inkörsport för många unga.

Nyligen uppsagda personer: Varför inte erbjuda fler arbetslösa yrkesutbildningar?

Den viktigaste insatsen på lång sikt är bra utbildning. Utbildning ökar möjligheten att få jobb. Moderaterna har satsat på bristyrkesutbildningar och yrkesinriktade utbildningar, förbättrat studiemedelsystemet men också på studiemotiverande kurser för att stötta unga tillbaka i studier. Antalet platser på yrkesutbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar har ökat för till exempel sjuksköterskor och ingenjörer. Möjligheter för vuxna att omskola sig har även den ökat. I år har åldern för att få studiemedel via CSN höjts från 54 år till 56 år.

För mer information www.lernia.se/nitalarommig

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes under maj-juni 2014.  Totalt svarade 478 personer i målgrupperna utrikesfödda, arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa samt nyligen uppsagda personer.  Mätningen genomfördes tillsammans med undersökningsföretaget MIND Research.