Digitaliserat renhorn skapar rättvisa

Uppdraget – ta fram ett renhorn i plast som kan framställas i många identiska exemplar. Syftet var att göra Svenska Samernas Idrottsförbunds lassotävlingar så rättvisa som möjligt. Henrik Nergård, forskare inom produktinnovation vid Luleå tekniska universitet, sa ja tack till utmaningen.

Lassokastning är en mycket prestigefull idrottsgren inom samisk idrott som går ut på att träffa ett renhorn som placerats 8-15 meter bort, med lasso. Den som vinner får stor ära och berömmelse. Dock är det lotten som avgör vem som får kasta på vilket av renhornen, och inget renhorn är det andra likt.

Då och då under de senaste trettio åren har diskussionerna i förbundet gått om huruvida man skulle tillverka renhorn som ser exakt likadana ut, för rättvisans skull.

– Jag arbetar själv som ortopedingenjör och då används laserscanningsteknik för att avläsa kroppsdelar när man tillverkar proteser. Därför började jag fundera på om man skulle kunna göra detsamma för att tillverka ett identiskt renhorn, säger Lars-Ove Kuorak, Svenska Samernas Idrottsförbund.

Svenska Samernas Idrottsförbund hörde av sig till företaget Nordpolymer AB i Gällivare som utvecklar produkter i plast med denna förfrågan. Företaget Nordpolymer AB behövde dock specialkompetens för att lösa uppgiften. Därför lämnade företaget en förfrågan till Luleå tekniska universitet om hjälp med att ta fram ett renhorn i plast för lassotävlingar. Företaget kom i kontakt med forskaren Henrik Nergård genom Centek vid Luleå tekniska universitet, som arbetar för att knyta ihop universitetet med näringslivet.

Med hjälp av 3D-teknik har forskaren Henrik Nergård nu löst problemet och digitaliserat ett renhorn. Processen gick till så att han skannade in ett lämpligt renhorn med hjälp av laserskanningsteknik. Detta låg sedan till grund för den digitala kopian.  Den stora utmaningen har varit med att arbeta med organiska material.

– Oftast utvecklar vi produkter som är exakt uppbyggda med svepande mjuka former. Det renhorn som jag utgick från saknade en liten bit längst ut. När jag skulle försöka återskapa det blev det direkt problem eftersom formerna är organiska, säger Henrik Nergård.

Med avancerad teknik har en prototyp tagits fram. Denna har sedan presenteras till en nöjd slutkund.

– Det är alltid spännande att få möjlighet att applicera de metoder och tekniker som vi har tillgång till, och kunskap om, här på universitet. Det är utvecklande att hjälpa företag med innovativa problem och det gör också mycket för regionen i stort. Genom samarbete når vi längre, säger Henrik Nergård.

– Fördelen för oss på Nordpolymer är att universitetets kompetens funnits förhållandevis nära. Jag har även i gengäld kunnat bidra med min 40-åriga erfarenhet inom plastbranschen. Ett samarbete ska helst vara något som båda parter kan dra nytta av och så har det varit i det här fallet, säger Sven-Eric Svensson VD på Nordpolymer.

Projektet delfinansierades av EU via Interreg IVA Nord-programmet.