Pressmeddelande -
Lämlar kraschade samtidigt som människor och megafauna
Mot slutet av istiden dog både människor och många stora däggdjur ut i stora delar av Europa. Men även de små halsbandslämlarna försvann, vilket tyder på att klimatförändringar var boven i dramat.
De extremt köldanpassade halsbandslämlarna dog ut fyra gånger från Europa under den senaste istiden. Djuren försvann ända bort till Uralbergen, och kom sedan tillbaka tre gånger från populationer som överlevt i nordöstra Sibirien.
Det konstaterar en internationell grupp forskare, i en studie som letts från Naturhistoriska riksmuseet. Forskarna har undersökt förhistoriskt DNA i käkben från hundratals lämlar, som levde i Europa under senaste istiden, och den genetiska analysen visar att lämlarna gick igenom ett flertal utdöenden, varav det sista skedde för cirka 14.000 år sedan.
Samtidigt utdöende En annan nyligen publicerad studie tyder på att de människor som levde i Europa vid senaste istidens slut, också kan ha dött ut för cirka 14.000 år sedan, för att sedan ersättas av en ny grupp människor. Samtidigt försvann både grottlejon, ullhårig noshörning och nästan alla mammutar för gott.
Den nya studien på de små halsbandslämlarna visar överraskande att det alltså inte bara var stora däggdjur som försvann vid den här tidpunkten.
– Det är mycket intressant att det sista utdöendet hos lämlarna sammanfaller med ett utdöende hos europeiska stenåldersmänniskor och stora delar av megafaunan. Det tyder på en omfattande förändring i hela ekosystemet, troligen orsakad av en förändring i klimatet, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.
Dramatiska förändringar
Lämlarnas fyra utdöenden verkar alla ha skett väldigt snabbt.
– Något stort händer, flera gånger i rad. Och det är inte människan som ligger bakom, säger Love Dalén.
Människorna kom som bekant tillbaka till Europa, medan halsbandslämlarna på det stora hela inte återvänt efter sitt senaste utdöende. De lever numer i högarktiska områden i Sibirien, Kanada och Alaska, med bara en spillra av den genetiska diversitet de hade under istiden.
Referens: Palkopoulou et al: ”Synchronous genetic turnovers across Western Eurasia in Late Pleistocene collared lemmings”, Global Change Biology 2016. DOI:10.1111/gcb.13214.
Bilder får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa.
För mer information kontakta:
Eleftheria Palkopoulou
Forskare i zoologisk evolutionsbiologi
Telefon: +1 617 834 5898
E-post:
elle.palkopoulou@gmail.com
Love Dalén
Professor i evolutionär genetik
Mobil: 070 777 27 94
E-post:
Love.Dalen@nrm.se
Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 542 47
Mobil: 070 868 53 94
E-post:
michaela.lundell@nrm.se
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, IMAX- och 3D-biograf samt ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
