Låt oss diskutera rättvist, Suhonen

Häromdagen skrev Daniel Suhonen, Sten Svensson och Mats Wingborg (”Suhonen”), ett inlägg på DN Debatt (15/2) om att göra stora förändringar det fria skolvalet.

Suhonen, som är verksam vid fackliga tankesmedjan Katalys, noterar att friskolor verkar ha lägre lärartäthet än kommunala skolor och påstår att detta enbart beror på att friskolornas ägare är ute efter att maximera sin vinst och därför drar ned på antalet lärare. Man skulle då tro att detta skulle leda till sämre skolresultat för de elever som går på dessa friskolor men Suhonen tvingas erkänna att det är precis tvärtom. Dessa friskolor med lägre lärartäthet har bättre skolresultat än kommunala skolor med högre lärartäthet. Detta dilemma löser Suhonen genom att hävda att friskolorna leder till en ökad segregation. Motiverade elever eller föräldrar som är välutbildade och därför är motiverade att se till barnen går på bra skolor leder enligt författarna till ökad segregation. Deras slutsats är att skolans problem ligger ”djupt inbyggt i systemet med fritt skolval, fri etableringsrätt och kommersiella intressen”.

Suhonens problem är att han inte bryr sig om hur verkligheten faktiskt ser ut utan väljer enbart ut den information som passar in i de förutbestämda slutsatser de vill bevisa.

Följande information förtigs.

Skolinspektionen publicerade nyligen en utvärdering av olika skolhuvudmän – privata, ideella eller kommunala – för skolan. Av den studien framgår med all önskvärd tydlighet att privata huvudmän till stora koncerner, också de skolkoncerner som ägs av stora riskkapitalbolag, har utvecklat ett huvudmannaskap som är avsevärt mycket bättre än genomsnittet av de kommunala huvudmännen. Skolor som ägs av företag där utbildning är det enda de sysslar med är enkelt uttryckt bättre skötta än de genomsnittliga kommunala skolorna. Kommunpolitiker har mängder av uppgifter att ägna sig åt och det är inte alltid som skolan får den uppmärksamhet skolan måste ha. Detta är en viktig orsak, kanske den viktigaste, till att friskolorna i genomsnitt presterar bättre än kommunala skolor.

Suhonen förtiger även OECD:s Pisastudiens slutsats om lärartäthet. Resultaten i Pisastudien visar ingen korrelation mellan klasstorlek och studieresultat, varken inom länder eller mellan olika länder. Vidare visar Pisastudien att de skolsystem som ger bäst studieresultat prioriterar lärarkvalitet framför lärartäthet. Om detta nämner Suhonen inget utan framhåller tvärtom lärartäthet som den viktigaste variabeln för att åstadkomma bra studieresultat. Detta är utan förankring i verkligheten.

Ytterligare en fråga som Suhonen inte alls diskuterar är hur skolvalet ska fungera om det inte är fritt. Innan det fria skolvalet fanns gällde den s.k. närhetsprincipen dvs. du fick gå i den skola som låg närmast din bostad. Ett sådant system leder verkligen till segregering eftersom bostadsområdena i en storstad som Stockholm är segregerade. Med det fria skolvalet kan var och en välja vilken skola de ska gå i – oberoende av i vilket område de bor. Det fria skolvalet gör att jag inte är beroende av var jag bor för att kunna välja en bra skola. Suhonens diskussion om att det fria skolvalet leder till segregering är tendentiös och felaktig när det gäller vilka slutsatser som dras.

Debatten om den svenska skolans problem och utmaningar är inte betjänt av starkt tendentiösa inlägg. Vi behöver en debatt som ger hela bilden. Varför inte sitta ned med oss någon gång och prata skola, Suhonen? Även om vi inte tycker lika borde vi i alla fall kunna föra en rättvis dialog där alla fakta finns med på bordet.

2015-02-16

Thomas von Koch, Managing Partner EQT

Gabriel Urwitz, Ordf SVCA & Managing Partner Segulah Advisor