Demokratiskt dilemma i konstdebatten

DEMOKRATISKT DILEMMA I KONSTDEBATTEN

Många har noterat att det blossat upp en debatt om svastikor i samband med en konstutställning på Sjöfartsmuseet Akvariet. Utställningen är ett samarbete mellan museet och Akademin Valand, där 13 studenter vid masterprogrammet i fri konst vid Akademin Valand under perioden den 29 mars - 19 april ställer ut konstverk, skapade utifrån studenternas intryck av museets egna utställningar.

Sjöfartsmuseet har i sex års tid haft en tysk örlogsflagga från nazitiden utställd. En av konstnärerna har uttryckt att han genom sitt verk Variations of a Naval Flag vill kritisera museet för att vi – enligt hans uppfattning – har en ambivalent exponering av flaggan. Den är både synlig och dold, eftersom den är delvis ihoprullad. Det centrala motivet, som är en svastika, är dock synligt. Konstnärens verk är en träskulptur på gräsmattan framför museibyggnaden som ska visualisera denna ambivalens. Endast från en viss plats genom ett av museets fönster ska skulpturen kunna ses som ett hakkors. Från alla andra vinklar ska man inte kunna se denna symbol.

Idag uttrycker många en stor oro för att konstverket ska reproducera samma ondskefulla budskap som svastikan gjorde under nazitiden. Att konstverket spär på hatiska strömningar. Som ansvarig chef på Sjöfartsmuseet Akvariet är jag skakad av en del av de åsikter som tillskrivits museet och mig själv i den pågående debatten. Fascism, främlingsfientlighet, antisemitism och förtryck är raka motsatsen till det som jag och mina medarbetare står för. Det vore för mig en omöjlighet att arbeta i kulturförvaltningen eller på Sjöfartsmuseet och stå för någonting annat än demokrati, öppenhet och tolerans. Den som står för främlingsfientlighet och rasism eller hyser andra anti-demokratiska åsikter har ingenting att hämta på Sjöfartsmuseet Akvariet.

I överenskommelsen mellan museet och Akademin Valand har vi bl.a. sagt att hets mot folkgrupp eller andra olagliga handlingar inte får utföras och hittills har jag inte kunnat uppfatta att något av de blivande konstverken kan anses olagligt i juridisk bemärkelse. Den juridiska aspekten är helt avgörande, därför att om verket är lagligt skyddas det också av yttrandefrihet. Det finns inga möjligheter att missförstå Yttrandefrihetsgrundlagen 1§, 2 stycket: Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Det djupt bekymmersamma i den virala debatt som pågår är kravet på att konstverket ska stoppas med hänvisning till att det ger näring och spelrum för antidemokratiska krafter. I själva verket är det precis tvärtom. Det är förhindrandet av den konstnärliga friheten som utgör ett hot mot demokratin. Denna frihet är skyddad av svensk grundlag och Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Offentliga debattörer och enskilda personer vill av omtanke om det demokratiska samhället och upplevelsen av starkt obehag inför ett visst konstverk kväva konstnärens yttrandefrihet och därmed paradoxalt nog undergräva demokratin. Det är detta dilemma som är den här debattens kärna och vattendelare.

Björn Varenius

Museichef

Vid frågor, kontakta:

Eva Rosengren, pressansvarig: 070 - 644 68 75, eva.rosengren@kultur.goteborg.se 

Björn Varenius, museichef: bjorn.varenius@kultur.goteborg.se