Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Felaktiga uppgifter om mätningar av luften i Stockholm

Forskare dementerar uppgifter i artikeln ”Vedeldning är mycket värre än dubbdäcken” som publicerades i Aftonbladet den 6 november. På grund av inkommande reaktioner med anledning av hänvisning i artikeln till forskning vid Stockholms universitet vill forskarna tydliggöra att dessa uppgifter är felaktiga.

Målet med mätningar var att bestämma halterna av de fyra starkt cancerframkallande dibensopyrenerna DB(a,l)P, DB(a,e)P, DB(a,i)P och DB(a,h)P samt humancarcinogenen B(a)P i Stockholmsluft samt att utröna deras källor och hälsoeffekter. Detta gjordes genom mätningar 2010 och våren 2011.

– Artikeln i Aftonbladet påstår att det inte är vedeldning i braskaminer utan fjärrvärmeverken som är ansvariga. Det är ett ogrundat påstående, med stor sannolikhet helt fel, säger Roger Westerholm docent vid Institutionen för analytisk kemi.

I artikeln framgår också att ”hälften av alla cancerframkallande partiklar kommer från vedeldning” och att ”de stora och numera välkända PM10 som slits upp när dubbdäck kör på asfalten är både fåtaliga och relativt harmlösa”. En tidigare studie vid Stockholms universitet (år 2012) har visat att cirka hälften av de cancerframkallande polycykliska aromatiska kolvätena (inte partiklarna) uppskattades bero på utsläpp från vedeldning.

– Vår rapport visar det genomsnittliga bidraget till den sammanlagda halten av bens(a)pyren och dibensopyrenerna med och utan viktning med TEF-värden. Utan viktning dominerar vedledning på grund av att bens(a)pyren ger störst bidrag och domineras av vedeldning, säger Roger Westerholm.  

Med viktning blir fördelningen av de relativa bidragen helt annorlunda; diesel, bakgrunden och vedeldningen ger 37, 32, respektive 24 % bidrag till summan av de viktade värdena för bens(a)pyren och dibensopyrenerna. (Se rapport, sid 38, figur 23).

– Detta betyder att vedeldningen bidrar uppskattningsvis med 43 % av bens(a)pyren och dibenspyrener i PM10 fraktionen (partiklar som provtogs) och inget annat. Vilket betyder att det som skrivs i Aftonbladet är inkorrekt, säger Roger Westerholm. Det är också viktigt att påpeka att dessa ämnen utgör en försumbar del av PM10, som dessutom består av en rad andra ämnen som också kan vara cancerframkallande och till större del härröra från vägtrafiken.

Artikeln anger att ”partiklarna som slits upp vid användning av dubbdäck är harmlösa”.

– Tvärtom finns studier som visat att partiklarna har toxiska egenskaper och påverkar både sjukligheten och dödligheten i Stockholm, säger Roger Westerholm.

– Dessutom innehåller även PM2.5 dessa cancerframkallande ämnen och begreppet PM2.5 innefattar även nanopartiklar. Folk exponeras för PM10 och PM2.5 överallt i utomhusluften, inte bara då de vistas på gatorna, såsom påstås i artikeln, avslutar Roger Westerholm.

Länk till rapporten ”Mätning av starkt carcinogena dibenspyrener i jämförelse med humancarcinogenen bens(a)pyren [B(a)P] i Stockholmsluft från vägtrafik”

Länk till artikeln i Aftonbladet

Om samarbete med Camfil
Stockholms universitet har inte haft eller har något samarbetsprojekt med Anders Hedström (Camfil) och hans undersökningar gällande utomhus- och inomhus-miljön på Hornsgatan eller publikation och tolkning av hans resultat.

Roger Westerholm har ett mindre pågående projekt med Camfil där man undersöker olika filtermedia med avseende på avfiltrering av partiklar (polycykliska aromatiska kolväten i utomhusluft). Dessa resultat har ännu inte publicerats. Denna kommande publikation omnämns inte i Aftonbladets artikel.

För ytterligare information kontakta
Roger Westerholm vid Institutionen för analytisk kemi, Stockholms universitet, 08-162440, e-post roger.westerholm@anchem.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.