Vad säger forskningen om vår beredskap och motståndskraft inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.
Spelbolag med svensk licens lägger i stor utsträckning ansvaret för spelrelaterade skador på den enskilda spelaren. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Forskarna konstaterar samtidigt stora skillnader i hur bolagen tolkar sin lagstadgade omsorgsplikt och när de väljer att ingripa.
Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vem blir politiker i Sverige och vem gör politisk karriär? Vilken roll spelar känslorna i politiken? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.
Bigert & Bergströms utställning Broken Greenhouse / Gestaltade klimatframtider utforskar människans komplexa relation till klimatförändringar. Genom fem skulpturala växthus som relaterar till FN:s klimatscenarier för år 2100, bjuds besökare in på en vandring genom möjliga klimatframtider utanför konsthallen Accelerator och i Bergianska trädgården.
Istidens jägare och samlare riktade främst in sig på honor av ullhårig mammut. Det har forskare från bland annat Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet upptäckt genom att analysera förhistoriskt DNA från över 500 mammutben. Resultaten, publicerade i tidskriften Current Biology, visar att stora fyndplatser av mammutben kopplade till mänsklig aktivitet domineras av honor.
De svåraste perioderna av torka i östra Medelhavsområdet under forntiden inträffade när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en ny studie från Stockholms universitet i tidskriften Science Advances. Resultaten ger ny kunskap om klimatförhållandena vid tiden för de stora bronsålderskulturernas kollaps och kan bidra till en bättre förståelse för framtida risker för torka.
När arkeologer hittar vuxna och barn begravda tillsammans i medeltida gravar är tolkningen vanligtvis att de begravda är nära släkt. Men en ny studie från Stockholms universitet i Science Advances visar att det sällan stämmer.
Vanor ses ofta som automatiska och oflexibla beteenden. Men en ny studie från bland annat Stockholms universitet tyder på att vanor kan ha utvecklats som ett sätt för djur att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.
Skolan är en viktig aktör för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Men synen på skolans roll i detta arbete tycks variera mellan olika kommuner. Dessutom tenderar skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet att betraktas som någonting separat från skolans utbildningsuppdrag. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
Ny forskning visar att antidepressiva läkemedel påverkar olika serotoninceller i hjärnan på olika sätt. Resultaten, som publicerats i tidskriften Nature Molecular Psychiatry, kan förklara varför biverkningar ofta uppstår i början av en behandling, medan förbättringen kommer först senare.
Den tunga industrin – där stål, cement och kemi ingår – står för en femtedel av världens koldioxidutsläpp. Ändå undviker regeringar av olika politisk färg tvingande regleringar – medan nivån på utsläpp står stilla.
Som konsthall vid Stockholms universitet – ett centrum för akademisk kunskap – vill Accelerator under 2026 rikta fokus mot olika kunskapssystem och hur de värderas, förvaltas eller diskrimineras. Under hösten presenteras två grupputställningar: The Owl of Minerva och Aerpiemaahtoe.
