8 mars – experter vid Stockholms universitet

Bild: Jean-Baptiste Béranger

Litteratur

Anna Bohlin

Hur framställdes den kvinnliga rösten i samhället i litteratur från mitten av 1920-talet, precis efter att svenska kvinnor fick rösträtt? Selma Lagerlöf, Elin Wägner och Klara Johanson, hade alla olika koppling till rösträttsrörelsen och föreställde sig att den kvinnliga rösträtten skulle få lite olika konsekvenser. Forskar just nu om Fredrika Bremer, den svenska kvinnorörelsens förgrundsgestalt.

Anna Bohlin, fil. dr litteraturvetenskap, mobil 073 589 3048, e-post anna.bohlin@gender.su.se

Hilda Jakobsson

Agnes von Krusenstjerna fick sitt stora genombrott med romanerna om Tony som handlar om en ung flicka i överklassmiljö. Romanerna, som kom ut 1922-1926, var författade med en sexuell öppenhet som var mycket ovanlig under det tidiga 1900-talet. Hilda Jakobsson forskar om Agnes von Krusenstjernas skildringar av hur flickor blir kvinnor i mötet med kärleken och sexualiteten.

Hilda Jakobsson, doktorand, litteraturvetenskap, mobil 070-28 35 365, e-post hilda.jakobsson@littvet.su.se

Boel Hackman

Författaren Ulla Bjerne (1890–1969) är i dag mest känd genom Isaac Grünewalds porträtt av henne, klädd i lilarosa kostym och med lika lysande blå ögon som sin blåa väst. Men hon var en författare i egen rätt som snabbt gjorde sig känd som frispråkig och vågad. Hennes författarskap omfattar nära 30-talet verk, däribland en självbiografisk trilogi. Boel Hackman har även forskat om Edith Södergran, Harriet Löwenhjelm och Elin Wägner.

Boel Hackman, universitetslektor, litteraturvetenskap, mobil 0708-606 598, e-post boel.hackman@littvet.su.se

Politik

Maud Eduards

Om Feministiskt Initiativ som kommunalpolitisk aktör i Simrishamn.

Maud Eduards, professor emerita statsvetenskap, tfn 08-16 30 92, e-post maud.eduards@statsvet.su.se

Anita Nyberg

Vad är egentligen skillnaden mellan Alliansens och de rödgrönas budget ur ett jämställdhetsperspektiv?

Anita Nyberg, professor emeritus genusvetenskap, tfn 08-651 94 58, mobil 070-20 50 414, e-post anita.nyberg@gender.su.se

Yvonne Hirdman

Boken ”Vad bör göras? om 50 år av politik och jämställdhetsarbete” är en historia om utredningar, propositioner, lagförslag och det tålmodiga arbetet att konkretisera den goda viljans politik ute på arbetsmarknaden, skolor och andra verklighetens platser. Femtio år av arbete har lönat sig men så stark är genusordningen att femtio år sannerligen inte räcker och därför lever frågan lika levande nu som då: Vad bör göras?

Yvonne Hirdman, professor emerita i genushistoria, mobil 070-22 30 118, e-post yvonne.hirdman@historia.su.se

Konst

Malin Hedlin Hayden

Arbetar just nu med projektet ”Rhetorical feminisms: gendered artists, video art and political beliefs 1970-2010”. Undersöker som en del i det projektet olika teorier, idéer och definitioner av samtida feministisk konst.

Malin Hedlin Hayden, docent och universitetslektor, konstvetenskap, tfn 08-16 33 55, e-post malin.hayden@arthistory.su.se

Jessica Sjöholm Skrubbe

Feministiska perspektiv på konsthistoria och utställningspraktiker, feministisk konst, bilden av kvinnan/kvinnokroppen i konsten. Skriver på en bok om den svenska konstsamlaren och konstnären Nell Walden. Hon var en central gestalt i galleriet Der Sturm som lanserade modernismen i Tyskland på 1910- och 20-talen.

Jessica Sjöholm Skrubbe, universitetslektor och forskare, konstvetenskap, tfn 08-16 18 54, mobil 070-449 65 36, e-post jessica.skrubbe@arthistory.su.se

Sexualitet

Linn Sandberg

I anslutning till internationella kvinnodagen arrangerar genusvetenskapen en öppen föreläsning under rubriken "Asexuell åldring, snuskgubbe eller öm äldre älskare? Sexualitet, maskulinitet och åldrande." Linn Sandberg berättar den 9 mars om sin avhandling som handlar om äldre mäns erfarenheter av hur sexualiteten har förändrats när de har blivit äldre. Bland annat visar avhandlingen att förändrad erektionsförmåga upplevs som ett mindre problem bland de män som har en vidare syn på sex, och som ser sex som något mer än penetrerande samlag.

Linn Sandberg, fil. dr genusvetenskap, mobil 0732-11 16 12, e-post Linn.Sandberg@gender.su.se

Fia Sundevall och Klara Arnberg

”Sexualpolitiska nyckeltexter”

Rättsfall från 1600-talet om tidelag, hor och sodomi. En lärobok i gynekologi från 1901. Gustav Frödings ”En morgondröm” och Märta Tikkanens ”Män kan inte våldtas”. Det är något av vad den nya boken ”Sexualpolitiska nyckeltexter ” innehåller, ihop med kommentarer av flera av Sveriges vassaste forskare i sexualitetshistoria. Redaktörer är Klara Arnberg och Fia Sundevall. Utkom februari 2015.

"Könspolitiska nyckeltexter I–II"

Rösträtt, prostitution, äktenskap, försörjning, preventivmedel, sexuella rättigheter, skönhetsideal och tvångssteriliseringar är några exempel på könspolitiska teman vars historia behandlas inom ramen för verket. Verket täcker perioden 1839-2002, från Carl Jonas Love Almqvists roman ”Det går an” till Gudrun Schymans så kallade "talibantal". Redaktörer är Klara Arnberg, Fia Sundevall och David Tjeder. Utkom 2012.

Fia Sundevall, fil. dr, forskare, Ekonomisk-historiska institutionen, tfn 08-16 30 17, e-post fia.sundevall@ekohist.su.se

Klara Arnberg, universitetslektor och forskare, Ekonomisk-historiska institutionen, tfn 0704-00 13 65, e-post klara.arnberg@ekohist.su.se

Maria Andersson

I avhandlingen ”Att bli människa. Barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880–1910.” undersöker Maria Andersson den funktion som barnet och barndomen hade i litterära diskussioner av uppfostran, kön och sexualitet i Sverige runt sekelskiftet 1900.

Maria Andersson, fil. dr i litteraturvetenskap, tfn 08-16 14 82, nås bäst på e-post maria.andersson@littvet.su.se

Genusstrukturer i svensk naturvetenskap

Staffan Bergwik

Genusstrukturer i svensk naturvetenskap under 1900-talets första hälft. Kön, makt och informella nätverk i naturvetenskapernas historia.

Staffan Bergwik, universitetslektor, idéhistoria, tfn 08-16 35 63, mobil 070-400 64 53, e-post staffan.bergwik@idehist.su.se