Årets hedersdoktorer vid Stockholms universitet

Stockholms universitet har till årets hedersdoktorer utsett Elisabet Fura, Sveriges domare vid Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, vid Juridiska fakulteten; språkvårdaren Catharina Grünbaum, professor Peter Clark vid Helsingfors universitet och författaren Ulf Stark vid Humanistiska fakulteten; professor Kirsten Simonsen, Roskilde, professor Sir Michael Marmot, London, journalisten Ludvig Rasmusson och publicisten med mera Mats Svegfors vid Samhällsvetenskapliga fakulteten samt Victoria Dyring, programledare vid SVT samt professorerna Alison Berry, USA, Will Steffen, Canberra och Peter Wolynes, USA vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Elisabet Fura
har tidigare bland annat som advokat varit ordförande i Sveriges Advokatsamfund och är sedan 2003 Sveriges domare vid Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och dess vicepresident sedan 2008. Som advokat engagerade hon sig tidigt i internationella uppdrag med anknytning till rättssäkerhetsfrågor och mänskliga rättigheter. Hon har medverkat till domstolens reorganisation för att bemöta ärendebalanserna och gjort viktiga insatser för att stärka förståelsen och genomslaget för skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Peter Clark
har under flera decennier varit en av de ledande forskarna inom europeisk stadshistoria, först som professor och föreståndare Centre for Urban History vid Leicester University, Storbritannien och senare som professor i europeisk stadshistoria vid Helsingfors universitet. Hans forskning var till en början inriktad på den tidigmoderna stadens framväxt, särskilt den brittiska småstaden, för att senare handla om europeiska stadens framväxt och utveckling fram till idag.

Catharina Grünbaum
har som språkvårdare med svenska språket som arbetsfält under närmare fyrtio år haft ett väsentligt inflytande över det svenska skriftspråkets utveckling och är flitigt citerad i vetenskapliga verk om samtida svenskt standardspråk. Hon har bedrivit ett folkbildande arbete i språkfrågor, inte minst i sina veckovisa artiklar i Dagens Nyheter där hon påverkat språksyn och förståelse för språkförändringar hos en bred allmänhet.

Ulf Stark
är en av de främsta exponenterna för svensk barnkultur som med sitt konstnärligt rika författarskap gett svensk barnlitteratur ett världsrykte i traditionen efter Astrid Lindgren. Han verkade länge som poet och kulturskribent innan han övergick till att skriva för barn. Många av hans texter behandlar svåra existentiella frågor men genom sitt lyriska språk och sin klara framställningskonst talar de direkt till barnen. Hans böcker är översatta till trettio språk.

Kirsten Simonsen
är professor vid Roskilde universitet, Danmark. Hennes forskning är inom det urbangeografiska området. Hon har ägnat sig åt angelägna vetenskapliga frågeställningar nära kopplade till såväl vetenskapsteori som till aktuella samhällsfrågor med samhällsrelevans, inte minst när det gäller globalisering, transnationell migration och integrationens rumsliga aspekter. Hon har gjort stora insatser för kulturgeografin i Sverige som sakkunnig, utvärderare och bedömare.

Sir Michael Marmot
är professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid University College i London. Hans forskning behandlar sambanden mellan samhälle, individ och hälsa i skärningspunkten mellan samhällsvetenskap och medicin. Han har särskilt studerat hur olika sociala förhållanden och processer leder till social ojämlikhet i hälsa och dödlighet samt hur olika psykosociala och biologiska faktorer medverkar till dessa samband.

Ludvig Rasmusson
är journalist och författare till ett 30-tal böcker och kolumnist i ett flertal tidningar. Han är en sann folkbildare och något av ett enmansuniversitet som mot bakgrund av personligt framtagna insikter från fr.a. natur- och samhällsvetenskap klarögt och med inslag av underfundig humor betraktar sin samtid. Han lanserade begreppet fyrtiotalisterna och förutspådde hur den livskraftiga generation som föddes på 40-talet skulle sätta sin prägel på samhällsfrågorna.

Mats Svegfors
har gjort sig känd som politiker, ämbetsman och publicist. Han har ägnat sig åt svensk press och förlagsverksamhet, varit landshövding i Västmanlands län och är sedan 2009 VD för Sveriges Radio. Han har medverkat, ofta som ordförande, i en stor mängd statliga utredningar – från Förvaltningsutredningen till den stora Ansvarskommittén – där många har handlat om övergripande frågor inom offentlig förvaltning, organisation och styrning, ett av statsvetenskapens kärnområden.

Alison Berry
är professor vid Department of Plant Sciences vid University o California I Davis, USA. Hennes forskning handlar om kvävefixerande västmikrob-interaktioner, särskilt aktinorhiza symbioser men även forskning med bioenergetisk inriktning och mot problemlösning i konflikter i gränsskiktet mellan människa och miljö. Ett viktigt framväxande forskningsområde är urbaniseringens påverkan på biologiska ekosystem.

Victoria Dyring
har under mer än ett decennium arbetat med program, främst inom tv, i vilka hon presenterat naturvetenskap på ett entusiasmerande, begripligt och samtidigt korrekt sätt. Programmet Hjärnkontoret, där hon varit både projektledare och producent, har stimulerat tusentals barn och ungdomar. Hon har under många varit engagerad i bl.a. Stockholm Water Prize och Augustprisets fackboksjury. Idag är hon programledare för Vetenskapens värld i SVT.

Will Steffen
är professor i geosystemvetenskap vid Australian National University i Canberra och en av världens ledande pionjärer inom tvärvetenskaplig global miljöforskning och har gjort stora insatser för systemförståelse av globala miljöprocesser, varit en ledande person globalt i att lansera och utveckla ”earth system science” och starkt bidragit till tvärvetenskaplig forskning om kopplingen mellan globala miljöförändringar och mänsklig utveckling.

Peter Wolynes
är professor i kemi och biokemi samt i fysik vid University of California at San Diego i USA och är en världsledande teoretiker med flera banbrytande idéer inom området proteinveckning. Han har introducerat energilandskap, ”folding funnels”, som beskriver hur stora makromolekyler hittar och behåller sin biologiskt aktiva form, och hans teorier har kommit att bli viktiga för att kartlägga varför proteiner ibland intar felaktiga, sjukdomsorsakande strukturella tillstånd.


De nya hedersdoktorerna kommer att promoveras vid Stockholms universitets sedvanliga högtid i Stadshuset fredag den 24 september då även de nya doktorerna och jubeldoktorer promoveras och de nya professorerna installeras.

Ytterligare information
Inga Horndahl, akademiintendent, Sektionen för konferensservice, Stockholms universitet, tfn 08-162280, e-post inga@konf.su.se.

Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se