Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.

– Samhället riskerar att för sent upptäcka och anpassa sig till förändringarna. Resultaten indikerar att vattenförråden och flödesvägarna i marken på något vis håller på att ändras, vilket bör påverka planering för infrastruktur och samhällen i framtiden, säger Arvid Bring vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

I studien undersöktes situationen i 14 stora floder i Ryssland, Kanada och Alaska. Vattenflödet i floderna har generellt ökat mer än nederbörden, och tinande permafrost kan vara en möjlig bidragande källa till överskottet på vatten.

Samtidigt har antalet mätstationer för vattenflöden minskat kraftigt i alla områden, och särskilt i de områden där ökningen i temperatur och nederbörd förväntas bli som störst. Orsaken till minskat antal mätstationer är troligtvis dels resursbrist och dels oklara prioriteringar i de arktiska staternas miljöövervakning.

– Om tendensen fortsätter kommer man att ha allt sämre möjligheter att koppla ihop vatten och klimat för att bättre förstå processerna och i tid kunna anpassa samhället till förändringarna, säger Arvid Bring.

Artikel om studien finns publicerad i AMBIO: A Journal of the Human Environment, ”Relevance of Hydro-Climatic Change Projection and Monitoring for Assessment of Water Cycle Changes in the Arctic”

Ytterligare information:
Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, mobil 073-987 00 71, e-post arvid.bring@natgeo.su.se

Georgia Destouni, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, mobil 070-453 23 66, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se