Mödrar med intellektuella funktionshinder kan ha barn med trygg anknytning

Många föräldrar med intellektuella funktionshinder förlorar vårdnaden om sina barn. Besluten baseras ofta på ett antagande om att funktionshindret gör dem olämpliga som föräldrar. En pionjärstudie på området visar dock att mammor med intellektuella funktionshinder mycket väl kan ha barn med trygg anknytning. Andra faktorer, som hur mamman själv blivit behandlad i sin uppväxt, är av större vikt än det intellektuella funktionshindret när det kommer till att skapa förutsättningar för trygg anknytning hos barnen.

- Vi har i vår studie tittat på barnens anknytning, alltså det känslomässiga band som barn utvecklar till omvårdare.Vår studie är den första i sitt slag.Detta är anmärkningsvärt eftersom att ha en förälder med intellektuellt funktionshinder oftases som en riskfaktor i barns utveckling. För närvarande förlorar många föräldrar med intellektuella funktionshinder vårdnaden om sina barn. Om resultaten från vår studie upprepas har denna forskning viktiga praktiska konsekvenser. Dels för att förebygga vanvård riktad mot personer med intellektuella funktionshinder, dels för att rikta behandlingsinsatser till dessa föräldrar, säger Pehr Granqvist, vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, som har lett studien.

Studien, som gjorts av forskare vid Stockholms och Uppsala universitet och Karolinska Institutet, visar att en betydande andel av barn med en mamma med intellektuellt funktionshinder har trygga anknytningsrepresentationer. Endast en liten minoritet har desorganiserade anknytningsrepresentationer. Mödrar med intellektuellt funktionshinder som hade utsatts för kraftig vanvård under sin egen uppväxt hade dock ofta barn som bedömdes otrygga och desorganiserade. Forskarna drar slutsatsen att mödrars erfarenheter av vanvård, men inte deras intellektuella funktionshinder som sådant, är den verkliga riskfaktorn.

- Relevant forskningsbaserad kunskap på det här området är knapphändig. Tidigare studier är metodmässigt begränsade och det finns ingen studie som tittat på barnens anknytning. Denna kunskapslucka är anmärkningsvärd, eftersom oro för barnens anknytning ofta figurerar i vårdnadsutredningar. Skillnader i begåvning bör inte tillmätas den stora betydelse som de ofta får i dessa utredningar, säger Pehr Granqvist.

För ytterligare information kontakta: docent Pehr Granqvist, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet, 073-616 26 12, pehr.granqvist@psychology.su.se

Fakta om studien:
Med hjälp av en matchad jämförelsestudie studerade forskarna från Stockholm och Uppsala 23 mödrar, diagnosticerade med milt intellektuellt funktionshinder, och deras barn. Förutom moderns funktionshinder undersöktes betydelsen av vanvård i mödrarnas egen livsbiografi. Den matchade jämförelsegruppen bestod av 25 mödrar med normala variationer i begåvning och deras barn. Jämförelsegruppen var snarlik gruppen med intellektuellt funktionshinder med avseende på bostadsområde, mödrarnas inkomst och barnens ålder och kön. Mödrarnas erfarenheter av vanvård studerades med hjälp av en kodad, strukturerad intervju. Barnen var i åldrarna 5-8 år och deras anknytningsrepresentationer bedömdes med en vetenskapligt väl underbyggd anknytningsprocedur. En betydande minoritet (35 %) av barn till mödrar med intellektuellt funktionshinder hade en trygg anknytningsrepresentation, i linje med forskning på andra riskgrupper. Till skillnad från många andra riskgrupper hade dock bara en liten minoritet (< 20%) av dessa barn en desorganiserad anknytningsrepresentation. Dessa proportioner avvek inte statistiskt från proportionerna av trygga och desorganiserade barn i jämförelsegruppen. Liksom i tidigare studier hade många mödrar med intellektuellt funktionshinder erfarit kraftig vanvård, vilket i sin tur var en betydande riskfaktor i relation till deras barns anknytningskvalitet. Mödrarnas begåvning var dock helt orelaterad till barnens anknytning.
Forskningen är publicerad som öppningsartikel i septembernumret av tidskriften Attachment & Human Development: Granqvist, P., Forslund, T., Springer, L., Fransson, M. & Lindberg, L. (2014). Mothers with intellectual disability, their experiences of maltreatment and their children’s attachment representations: A small-group matched comparison study. Attachment & Human Development, 16, 417-436www.tandfonline.com/toc/rahd20/current#.VAhkM0gTHog