Östersjöns miljö – hur långt har vi kommit?

I dag publiceras ett omfattande specialnummer av den miljövetenskapliga tidskriften AMBIO som presenterar resultat från de två havsmiljöstrategiska program som ingick i regeringens satsning på strategiska forskningsområden från 2010. Över 80 forskare medverkar i 16 artiklar om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön ur ett klimatperspektiv.

Problemen hänger ihop

Forskarna visar att den ekosystemansats som sedan över två decennier ska vara grunden för miljöarbetet kring Östersjön ännu inte tillämpas i praktiken. Den innebär att alla ekosystemets delar ska ses som en helhet, även människan och hennes påverkan.

Men de olika miljöproblemen hanteras fortfarande i huvudsak separat, utan hänsyn till hur de påverkar varandra, såväl i Sverige som i övriga östersjöländer. Inte heller har man vägt in risken att klimatets förändring kan göra det svårare att vända utvecklingen.

Framsteg har gjorts

Ändå har miljöarbetet haft betydande framgångar på vissa områden, samtidigt som förbättringar är svåra att urskilja på andra.

– Miljöarbetet har bland annat uppnått att många giftiga långlivande föroreningar har minskat i fisken i Östersjön, i många fall snabbt, säger Ragnar Elmgren vid Stockholms universitet som är huvudförfattare till numrets inledande artikel. Belastningen med övergödande ämnen har också minskat, mest tydligt för fosfor, men syrebristen har ändå förvärrats och cyanobakterieblomningarna uppträder allt tidigare på sommaren.

Anpassad förvaltning krävs

Sommarens cyanobakterieblomningar brukar enbart betraktats som ett miljöproblem, eftersom de är otrevliga, giftiga och genom sin kvävefixering bidrar till övergödningen av Östersjön.

I specialnumret visar forskarna att cyanobakterierna även har en positiv sida, eftersom de tvärt emot vad man tidigare ansett producerar mat åt djurplankton som sedan äts av fisklarver och fiskyngel i Östersjön. Detta sker dessutom just under den period på sommaren när småfiskens födobehov är som störst.

– Blomningarna kan alltså inte längre bara ses som ett oönskat problem som bör undvikas, utan det blir fråga om att väga deras negativa effekter mot en ökad fiskproduktion, säger Ragnar Elmgren.

Särskilt i en framtid med accelererande klimatförändringar måste alla vi som arbetar med havsmiljöfrågor bli bättre på att betrakta ekosystemens problem som en helhet, så att den allmänt omfattade idén om en ekosystembaserad förvaltning också kan genomföras i verkligheten.

Bakgrund

Forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av Östersjöns ekosystem (BEAM) har letts från Stockholms universitet medan programmet Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv (EcoChange) har letts från Umeå universitet och Linnéuniversitetet i Kalmar. Även forskare från universiteten i Göteborg och Uppsala, Lantbruksuniversitetet, Naturhistoriska riksmuséet och SMHI har deltagit i programmen.

Länk till publikationen http://link.springer.com/journal/13280/44/3/suppl/page/1

För ytterligare information
Ragnar Elmgren, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Östersjöcentrum, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 16, e-post ragnar.elmgren@su.se

Thorsten Blenckner, docent vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, tfn 08-674 7669, e-post thorsten.blenckner@su.se