Gå direkt till innehåll
 Forskare från Stockholms universitet tar sedimentprov från havsbotten utanför Askö i Sörmland. Foto: Alessandra Vicenzi.
Forskare från Stockholms universitet tar sedimentprov från havsbotten utanför Askö i Sörmland. Foto: Alessandra Vicenzi.

Pressmeddelande -

Östersjöns mjukbottenmusslor och maskar producerar lika mycket växthusgas som 20 000 mjölkkor

Mjukbottenmusslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar utan djur visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet och Cardiff University.

Utsläppen av växthusgaser ökar samtidigt som vi inte vet var de kommer ifrån och hur de tas upp i havet. Havsbottnar har visat sig vara viktiga bidragsgivare för de två kraftigt verkande växthusgaserna metan och kväveoxid. Växthusgaserna som frigörs tas huvudsakligen upp av havsvattnet men i ekosystemen vid grunda kuster frigörs en betydande del av dessa gaser till atmosfären, där de bidrar till klimatförändringen.

En studie gjord av forskare från Stockholms universitet och Cardiff University visar att mjukbottenmusslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar fria från djur.

– Det låter kanske lite kul, men små djur på havsbottnen kan fungera som kor i ett stall. Båda släpper ut mycket metan på grund av bakterierna de har i tarmen, säger doktor Stefano Bonaglia, försteförfattare till studien och forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

– Våra uppskattningar visar att 10 procent av de totala metanutsläppen från Östersjön kan komma från mjukbottenmusslor. Detta motsvarar metanproduktion från cirka 20 000 mjölkkor eller 7 procent av de svenska mjölkkorna. De här små men väldigt många djuren kan spela en viktig, men hittills försummad, roll för att reglera utsläppen av växthusgaser i havet.

En del av dessa marina organismer är också en viktig livsmedelskälla för människor eftersom det finns omfattande skaldjursodling i Sverige.

– Vår studie ger väsentliga bidrag till förståelsen av hur utsläpp av växhusgaser regleras i kusternas ekoystemen och har betydelse för debatten om hur dessa habitat ska förvaltas då de även påverkas av olika slags mänsklig påverkan, säger Stefano Bonaglia.

Läs artikeln i Scientific Reports www.nature.com/articles/s41598-017-13263-w

Kontakt
Stefano Bonaglia, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, stefano.bonaglia@su.se, telefon 073-741 24 97

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet - hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.
En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.