Självmordsbeteende kan kopplas till faktorer i barndomen

Upplevelsen av ensamhet i barndomen är tydligt relaterat till en förhöjd risk för självmordsbeteende senare i livet. I en ny avhandling från Stockholms universitet analyserar sociologen Yerko Rojas vilka riskfaktorer som finns i barndomen för att begå självmord eller göra ett självmordsförsök som ung vuxen.

Varje år begår över 10 000 svenskar en självmordshandling (självmord/självmordsförsök) och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar och unga vuxna.

– En av studierna i min avhandling visar att pojkar som haft frånvaro i skolan trots att de inte varit sjuka, de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgav att de oftast var ensamma löpte en större risk att begå självmord senare i livet, säger Yerko Rojas vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. För de pojkar i 12-13 års ålder som upplevde sig ensamma var självmordsrisken cirka tre gånger högre   jämfört med de som uppgav att de för det mesta umgicks med andra barn eller vuxna.

I en utökad studie av samma pojkar utvidgades självmordsbeteende till att även omfatta självmordsförsök som parallellt analyserats med utåtriktat våld.

– Såväl självmordsbeteende som utåtriktat våldsamt beteende visade sig vara relaterat till i vilken utsträckning pojkarna jämförde sina framtidsutsikter med andras som 12–13-åring. De som jämförde sig ofta med andra hade en högre risk att antingen begå en självmordshandling eller en utåtriktad våldshandling senare i livet jämfört med de som jämförde sig själva med andra i en lägre utsträckning, säger Yerko Rojas.

Majoriteten av självmordshandlingar begås av kvinnor och utvecklingen av självmordsförsök sedan början av 1990-talet har varit särskilt betungande för flickor och unga vuxna kvinnor.

– Flickor som betygsmässigt presterade under eller över genomsnittet hade en förhöjd risk att begå en självmordshandling om de trodde att deras familjer skulle vilja att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen, säger Yerko Rojas. För pojkar visade sig enbart betyg under genomsnittet vara en riskfaktor, oberoende av familjeambition. I övrigt visade det sig att ensamhet, frekvent social jämförelse eller upplevelse av ekonomiska svårigheter under barndomen även utgjorde riskfaktorer för flickors självmordshandlingar senare i livet.  

Om avhandlingen
Yerko Rojas disputerar med avhandlingen ”Childhood Social Exclusions and Suicidal Behavior in Adolescence and Young Adulthood” den 16 maj, kl. 10:00, Hörsal 7, Hus D Södra huset, Frescati.

Avhandlingen bygger på fyra separata studier som, med hjälp av socialepidemiologiska teorier, analyseras riskfaktorer i barndomen bakom självmordsbeteende hos ungdomar och unga vuxna. Data kommer i huvudsak från den longitudinella svenska studien "Född i Stockholm på femtiotalet" (SBC) med totalt 15 117 deltagare födda 1953.

För ytterligare information
Yerko Rojas, doktorand vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 35 41, e-post yerko.rojas@sofi.su.se